Per Mörk
1—7-lärare, svenska och SO,
Fridhemsskolan, Malmö
— På min förra skola var det ingen diskussion om lön alls. Vi hade ett medarbetarsamtal, men inget samtal om lön. Sedan fick man ett kuvert i sitt fack med meddelande om ny lön. Det var uselt, faktiskt.
— Men på min nya skola fungerar det mycket bra. Inför lönesamtalet gjorde jag och rektorn en skattning av mig och mina insatser. Och rektorn hade tänkt till, hon kunde verkligen motivera varför hon tyckte så. Själv hade jag nog drabbats lite av Jante. Man vill ju inte slå sig för bröstet för mycket.
Cecilia Röst
Förskollärare
Broslätts förskola, Mölndal
— Ja. Jag förberedde mig genom att gå in på Lärarförbundets hemsida och kolla lönestatistiken. Jag fick bekräftat att jag låg rätt lågt. Dessutom är jag ju ITK-handledare (information, teknik, kommunikation) på förskolan.
— Under lönesamtalet frågade förskolechefen vad jag tyckte att lönen borde ligga på. Jag tycker det är jättesvårt att prata om pengar och säga hur mycket man är värd. Men i år ville chefen höja min lön med 1 000 kronor. Det är jag rätt nöjd med.
Andrea Meier
Fritidspedagog
Sverkerskolan, Uppsala
— Ja. Men lönesamtalen känns ganska meningslösa. I Uppsala finns ett system med löneboxar, det är så krångligt att det knappt går att reda ut.
— Men om man har jobbat länge och har kommit upp i en viss lön kan man knappt påverka sin lön. Det spelar ingen roll om jag gör ett bra eller dåligt jobb, det syns ändå inte på lönen. Nästan alla fritidspedagoger får samma löneökning här.
Maja Wallin
7—9, sv-eng, förstelärare
Ängetskolan, Örnsköldsvik
— Ja. Vi har tydliga lönekriterier och jag och rektorn gör på var sitt håll en skattning av mig och hur jag har bidragit till att uppnå målen. Jag tycker att lönesamtalet fungerar bra. Man kan säga vad man vill och rektorn lyssnar.
— Jag tycker inte att det är svårt att tala om att jag är duktig. Men det är ju andra också — och det finns inte hur mycket pengar som helst.