Var tredje rektor delegerar inte arbetsmiljöuppgifter så som lagen kräver. Därmed blir ansvaret otydligt vid en olycka. Det visar Lärarnas tidnings granskning.
Det är en oroande siffra, enligt Erik Hallsenius, arbetsmiljöexpert på Lärarförbundet.
— Utan en tydlig delegering tror man kanske att någon annan ska bedöma riskerna, säger han.
Om det är tydligt vad en lärare ansvarar för ökar riskmedvetenheten och möjligheten att sätta gränser, enligt Erik Hallsenius. Ett exempel kan vara en idrottslärare som vet om sitt personliga ansvar för den fysiska miljön i en idrottshall. Då ser läraren till att det finns ordentliga låsanordningar på rep och redskap och arbetar förebyggande.
Rektorer som inte delegerar uppgifter måste själva ha kontroll över att allt görs rätt i organisationen. Varför är det då så många som inte sköter frågan enligt regelverket?
— Rektorerna har en mycket hög arbetsbelastning och har inte fått stöd och tillräckligt med kunskap. Ofta har de inte fått någon tydlig delegering av arbetsmiljöuppgifter från huvudmannen heller, säger Ann-Charlotte Gavelin Rydman, rektor och ordförande för Lärarförbundet Skolledare.
Vad kan rektorer göra för att bättre kunna ta sitt ansvar?
— Vi behöver kräva mer utbildning och resurser så att vi kan det här när vi kliver in vår roll, säger hon.
Kaj Frick, professor emeritus i arbetsvetenskap, är förvånad över att uppgiftsfördelningen brister på så många skolor. En rektor kan omöjligt ha kontroll över arbetsmiljöfrågorna själv i en sådan stor organisation som skolan är, anser han.
— Brister fördelningen av uppgifter, då brister även återkopplingen och därmed blir hanteringen av arbetsmiljöarbetet sämre, säger Kaj Frick.
Arbetsmiljöverkets inspektion visar också att skriftlig dokumentation ofta saknas i skolorna när det gäller arbetsmiljöarbetet i stort — allt ifrån riskbedömning om hot och våld till instruktioner för nyanställda och vikarier (se tabell).
Varför är det viktigt med dokumentation?
— Skolan är en sådan invecklad organisation och rektorer har mycket personal under sig i olika kategorier. Allt annat sköts med papper, som budget, planering och pedagogiska mål. Även arbetsorganisation och hälsofrågor måste dokumenteras på samma sätt, annars blir det sämre styrning i de frågorna, säger Kaj Frick.
Adam Jansson, projektledare för Arbetsmiljöverkets skolöversyn, hoppas att myndighetens krav leder till bättre arbetsmiljöarbete på skolorna. Eftersom skolan är Sveriges största arbetsplats är det viktigt att det finns en systematik där som fungerar, anser han.
— Skolorna är ofta medvetna om problemen, men det är svårt att upprätta en handlingsplan och bestämma vem som ska göra vad. Det handlar om brist på både pengar och kompetens, säger han.
Adam Jansson tror att en engagerad ledning och en bra samverkan mellan skyddsombud och chef är centralt för att arbetsmiljöarbetet ska fungera. Att allt sker skriftligt enligt regelverket är nödvändigt menar han, särskilt då rektorer ofta byts ut.
— Annars kan hela arbetsmiljöarbetet stå och falla med en nyckelperson.