Kringlaskolan går mot strömmen

Elever på fristående Kringla­skolan i Södertälje trotsar den kyliga vårmorgonen. Skolgården är full av fotbollsspel, lekar och småprat. När det ringer in om några minuter är det till ytterligare en skoldag med fullt fokus på språkutveckling.

— Vi har en svenskaplan, från förskoleklass till årskurs 9. Vår grundsyn är att alla har särskilda behov av n

ågot slag, säger skolans rektor Sirkka Persson.

Av Kringlaskolans 378 elever har 75 procent ett annat moders­mål än svenska. Enligt Sirkka Persson är det en populär skola och en kötid på mellan två och tre år är inte ovanligt. Som på de flesta fristående skolor är urvalsreglerna kötid och syskonförtur.

Men trots kötiden går det just nu 24 nyanlända elever på skolan. En pojke kom så sent som för ett par månader sedan.

— Man kan ha tur, någon kan just ha flyttat när man söker till oss. Och så har vi ju syskonförtur, då sprider sig ­turen, säger Sirkka Persson.

Med så stor andel elever med annat modersmål än svenska står Kringlaskolan egentligen väl rustad att ta emot nyanlända elever. De har arbetat språkutvecklande under lång tid. Elever som har behov får studiehandledning på sitt modersmål och skolans lärare i svenska som andraspråk arbetar både direkt med eleverna och som handledare åt andra lärare.

— Förutom min egen under­visning är jag med i andra ämnen. Jag kan förklara svåra begrepp för eleverna och stötta läraren med ordlistor och annat som kan vara bra att tänka på för elever med annan språkbakgrund, säger Therese Lundh, lärare i svenska som andraspråk och biträdan­de rektor.

Studiehandledning på moders­målet är något som det finns gemensamma regler för i kommunen. Men ibland tycker inte Kringlaskolan att de tilldelade resurserna räcker och då köper de in extra timmar.

Högstadieeleverna Caroline Faraq och Arthur Szczerbicki har båda haft extra studiehandledning på sina respektive språk.

— Det är alltid lättare när jag får något förklarat på polska. Nu klarar jag mig bra och känner mig redo för gymnasiet, säger Arthur Szczerbicki som går i nian och kom till Sverige för snart fyra år sedan.

Caroline Faraq från Egypten fyller i. Hon går i åttan och kom också till Sverige för fyra år sedan.

— Även om det är jobbigt så är det bra att vi får extra stöd utöver den vanliga undervisningen, säger hon.

Kringlaskolan tar gärna emot nyanlända elever och rektor Sirkka Persson är öppen för en förändring av urvalsreglerna. Hon tycker att idén om en gemensam kö till alla skolor i kommunen är bra.

— Det måste göras mycket mer för att sprida eleverna till olika skolor. En transparent kö skulle vara det bästa för ett likvärdigt och rättssäkert skolsystem.

Rent kvalitetsmässigt tror hon inte att Kringlaskolan skulle kunna ta emot obegränsat med elever. En gräns som skolan själv sätter upp tycker hon är bra.

— Jag tror inte att jag skulle göra ett bra jobb med 1.100 elever eller med 40 elever i varje klass. Men kanske kan man ha ett system där 70 procent av eleverna får plats efter kötid och resten är reserverade för hastiga infall.

— Det finns ju andra än nyanlända som kan behöva en skolplacering med kort varsel, säger hon.