Över 60 procent av flickorna i årskurs 6–9 uppger att de mått psykiskt dåligt under det senaste året – men endast 2 procent har träffat en skolpsykolog. Det visar en granskning av elevhälsan som Skolinspektionen har gjort.
Flickor i årskurs 8 och 9 mår psykiskt sämre och känner sig mer stressade än andra elever. Det visar Skolinspektionens nya granskning av elever i årskurs 6–9.
– Högpresterande flickor gör inget väsen av sig och kommer sällan i kontakt med elevvården. De syns därför inte men mår dåligt och riskerar att utveckla psykisk ohälsa, säger Anna Blom projektledare på Skolinspektionen.
Eftersom inspektionen inte har låtit eleverna gradera sin ohälsa så vet man inte hur dåligt eleverna mår, men flickorna sticker ut.
Granskningen visar att skolorna gör en massa hälsofrämjande åtgärder för att öka den sociala sammanhållningen på skolorna. De arbetar också förebyggande mot mobbning och kränkningar samt drogförebyggande. Men man missar elevernas själsliga mående eftersom detta sällan kartläggs på skolorna.
– De psykologiska insatserna på skolorna är försumbara vilket troligen beror på att man inte använder sig av skolpsykologer i det förebyggande arbetet utan främst när elever mår akut dåligt, förklarar Anna Blom.
Skolinspektionens granskning omfattar 3680 elever på 25 slumpvis valda skolor i Sverige. I rapporten konstaterar inspektionen att psykisk ohälsa är ett växande samhällsproblem men att tillgången till elevhälsa är otillräcklig i nästan alla de granskade skolorna. I vissa skolor finns en psykolog på plats någon halvdag i veckan i andra anlitas de bara vid behov. Men även där det fanns en anställd psykolog på heltid så kände knappt hälften av eleverna till det.
Anna Blom konstaterar att det därför inte bara handlar om den reella tillgången på elevhälsopersonal på skolorna:
– Om eleverna inte vet om och när de kan få hjälp och av vem så spelar det ingen roll hur många anställda som finns. Eleverna måste också få lära sig att känna igen signalerna så de förstår när de behöver söka hjälp, säger Anna Blom.