I höst behöver tusentals olegitimerade lärare hjälp med betygsättningen. Men hur det ska gå till är det ingen som vet.
I skollagen och dess förarbeten står det bara att betygen ska sättas i dialog och att den legitimerade läraren ska ta del av den undervisande lärarens underlag. Skolverket ger ingen närmare vägledning.
— Huvudmän och rektorer måste hitta arbetsformer lokalt för att få det att fungera, säger Zara Warglo, chef för Skolverkets enhet för professionsutveckling.
Politikerna vet inte heller. Utbildningsminister Gustav Fridolin avböjer att svara på frågan om vad som krävs för att betygsättningen ska bli rättssäker. Via sin pressavdelning hänvisar han till Skolverket.
Lärarna, rektorerna och huvudmännen är lämnade åt sig själva. Och missuppfattningarna om vad som gäller från den 1 juli frodas. Det framgår av kommentarer på Skolverkets Facebook-sida.
»Det är bara att sajna«, är en vanlig kommentar som Lärarförbundet får höra när man är ute och pratar med medlemmar. Många tror att det räcker att skriva under olegitimerade kollegers betygskatalog. Men så är det inte.
Eftersom betygen är avgörande för en elevs möjligheter att studera vidare är det frågan om myndighetsutövning. Med underskriften tar läraren, i kraft av sitt legitimerade yrkeskunnande, ansvar för att betyget är det rätta.
— Ska man hårdra det sätter du din egen legitimation på spel när rektorn ber dig bli medbedömare. Det blir en kalldusch när lärarna får detta klart för sig, säger Ann–Christin Larsson, ombudsman på Lärarförbundet.
Lärarförbundet kräver att det anslås tillräckligt med tid för medbedömningen. För det kravet finns det stöd i motivtexten till skollagen. Där står det att betygsättning är starkt förknippad med en kontinuerlig bedömning av eleven — genom observation, samtal, projekt- och grupparbeten och enskilda uppgifter. Nationella prov och andra prov är bara en del av bedömningsunderlaget.
— Den legitimerade läraren måste alltså se sin arbetskamrat undervisa, följa eleverna och helst vara behörig i det aktuella ämnet. En klok rektor börjar planera för detta redan i tjänstefördelningen inför kommande läsår, säger Ann-Christin Larsson.
Hon har räknat på hur mycket tid medbedömningen kan tänkas ta i anspråk om den görs ordentligt.
Har den olegitimerade haft samma ämne på skolan som medbedömaren de senaste åren, räcker det kanske med ett par timmars samtal. Är den obehöriga läraren inhyrd för att undervisa i biologi en termin och den legitimerade är behörig i historia kommer det att ta betydligt längre tid.
Ann-Christin Larssons egen uppfattning är att det skulle ta i genomsnitt 10—15 procent av en lärares tjänst att hjälpa en olegitimerad arbetskamrat.
10 procent skulle motsvara mellan 860 och 1 626 medbedömare på heltid i grundskolan och på gymnasiet (se ruta).
I rapporten»Organisatoriska åtgärder på skolnivå till följd av lärarlegitimationsreformen« från Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering (IFAU) har gymnasierektorer fått svara på frågor om hur de ser på betygsättningen efter den 1 juli.
Hälften av de svarande räknar med att låta legitimerade lärare vara med och sätta betyg i grupper som undervisas av icke legitimerade. En fjärdedel tror att de själva tvingas att sätta betyg.
— Risken är att medbedömningen bara blir en namnteckning på ett papper, säger Magnus Frostenson, universitetslektor vid Örebro universitet, som har gjort rapporten.
Ann-Christin Larsson på Lärarförbundet ser en annan fara:
— Lärarna kommer att göra sitt yttersta för att klara även detta. Tills de inte pallar längre — och då får vi ännu färre lärare.