Kvalitativ skolledning och goda elevresultat hänger ihop. I synnerhet på friskolor i Sverige. Det visar en stor internationell forskningsstudie.
Den stora studien presenterades av Nicholas Bloom, professor i nationalekonomi på Stanforduniversitetet, på ett seminarium hos Studieförbundet närlingsliv och samhälle (SNS) på onsdagen.
För att komma åt hur rektorer styr sina skolor så har han och en grupp internationella forskare låtit 1.800 rektorer i åtta länder, däribland Sverige, få svara på frågor om arbetssätt och ledning. Det har handlat om hur skolorna styrs, vilken uppföljning och mål som man arbetar med på skolorna samt hur man hanterar och arbetar med sin personal.
Trots att forskarna har undersökt en rad styrnings- och ledningsområden säger Nicholas Bloom att han inte har något recept på vad som kännetecknar den perfekta rektorn eller hur man lär sig att bli en god ledare.
– Det går inte att avgöra vad som kännetecknar en bra rektor ifall du har tio framför dig, säger Nicholas Bloom.
Däremot finns det en rad viktiga faktorer som påverkar ett gott ledarskap på en skola. Tävlande med andra skolor, självständighet och professionellt styre är några exempel, enligt forskarna.
Undersökningen visar också att skolledare på fristående skolor får högre poäng i undersökningen än både offentligt drivna och privata skolor. Och detta är särskilt tydligt i Sverige.
Nicholas Bloom och hans forskarkollegor menar att detta verkar bero på att rektorn på en friskola har en tuffare styrning uppifrån. Rektorn hålls direkt ansvarig av huvudmannen/ägaren på skolan för elevernas prestationer och därmed skolans prestationer.
Rektorer på friskolor har också en tydligare långsiktig strategi för sin skola som innebär att hans eller hennes ledarskap upplevs tydligt och starkt.