Regeringens nya lärarlönelyft beräknas ge 60 000 lärare en statlig lönehöjning. Men satsningen gäller bara särskilt skickliga lärare.
Från hösten 2016 kommer skolhuvudmännen att kunna ta emot i snitt 3 000 kronor i månaden för dessa lärare. Besluten om vilka lärare som ska få höjd lön kommer att fattas lokalt av arbetsgivarna. De avgör vilka lärare som uppfyller kraven och hur stor löneökningen blir för var och en. Lönesatsningen ska ligga utöver den vanliga lönepotten.
Statsminister Stefan Löfven (S) presenterade lärarlönelyftet vid en presskonferens inför sitt tal i Almedalen på måndagen. Vid sin sida hade han Helene Hellmark Knutsson, högskole- och forskningsminister och ordförandena från de båda lärarfacken samt Helen Fritzon från förhandlingsdelegationen på SKL. De centrala arbetsgivarorganisationerna inom skolan har tillsammans med lärarförbunden varit med och tagit fram modellen för satsningen.
Stefan Löfven lyfte fram den svenska skolans allvarliga läge med sjunkande kunskapsresultat, ökad ojämlikhet i skolan och en kraftig lärarbrist som skäl till att lärare och inga andra yrkesgrupper prioriteras i denna ovanliga statliga lönesatsning. Totalt kostar detta statskassan 3 miljarder årligen.
– Det här är en satsning för läraryrket. Jag kan förstå att andra grupper anser sig lågbetalda men vi prioriterar nu lärarlönerna, säger Stefan Löfven.
Johanna Jaara Åstrand, Lärarförbundets ordförande, konstaterar att lärarbristen redan är ett faktum och att det kommer saknas 65 000 lärare fram till år 2025 om inte det allvarliga läget förändras.
– Nu ligger bollen hos skolhuvudmännen om vi ska hejda lärarbristen, säger hon.
Lenita Jällhage Helene Hellmark Knutsson om varför man satsat på särskilt skickliga lärare istället för att göra en generell lönehöjning för alla.