Runt om i Sverige pågår olika lärprojekt vid sidan om skolan för att stötta elever och öka deras kunskap och motivation. Utbildningsminister Gustav Fridolin (MP) utlovar att det nästa år ska bli lättare att söka statligt stöd för verksamheterna. – Vi måste få igång den här typen av projekt, säger han.
Läxhjälpen, Mattecentrum och Mathivation är några av alla de verksamheter som idag finns och drivs med visst stöd av näringsliv, lärosäten, kommuner, föreningsliv och ideella krafter. Flera av verksamheterna lockar elever som kommer från skolor i segregerade områden. De människor som arbetat med ungdomarna har lyckats få eleverna motiverade och studieresultaten har i de flesta fall tagit ett rejält kliv framåt.
– Man kan förändra kulturen på en skola på 1-2 år. Absolut! hävdar Farid Nolen.
Han är en av de eldsjälar bakom projektet Mathivation som bland annat får stöd av Västsvenska Handelskammaren och Stena fastigheter.
– Eleverna får en personlig relation till sin mentor som blir en vän, stark förebild, guide och coach. De byter miljö och får exempelvis komma till Chalmers och känna att de kan acklimatisera sig i den typen av miljö, förklarar Farid Nolen.
Utbildningsminister Gustav Fridolin var på onsdagen inbjuden att medverka på Västsvenska Handelskammarens seminarium om projektet Mathivation där elever får stöd av studenter på olika högskolor. Eleverna stötar sedan i sin tur andra elever. Projektet har funnits i tio år i Sverige och verksamheten finns i dag i 9 kommuner knutet till olika högskolor och universitet.
I Norge har man redan adopterat projektet och staten har gått in och stöttat verksamheten med närmare 10 miljoner. I dag finns över 2000 elever mellan 14-18 år i den norska verksamheten och 200 mentorer från olika högskolor i hela Norge.
Forskaren Jørgen Sjaastad vid Nordisk institutt for studier av innovasjon i Norge har i sin avhandling forskat på projektet. Hans forskning visar att projektet har haft stor betydelse för många elevers vidare studier efter att de har deltagit.
– Betydelsen av den personliga relationen till mentorerna har varit helt avgörande. Och kulturer i klassen har förändrats, säger han.
Eleverna har genom projektet börjat fundera över sin självbild, det vill säga vilka de själva är och vad de kan förmå och hur de ser på folk som i detta fall arbetar med matematik. Och den processen har varit de två viktigaste faktorerna för att ungdomarna ska lyckas i sina studier, enligt Jørgen Sjaastad.
Gustav Fridolin är bekymrad över att så lite som 13 miljoner av de 700 miljoner som årligen betalas ut i statsbidrag går till aktiviteter som riktar sig till elever som behöver mest stöd i exempelvis segregerade områden eller kommuner med små resurser. Han säger att systemet för att söka statsbidrag har varit för krångligt.
– Vi tittar just nu på hur vi genom att förenkla statsbidragsystemet kan underlätta för olika verksamheter, säger han.
Lenita Jällhage