— Vi får svaret att landet inte har råd med högre lärarlöner, säger ZNP:s ordförande Slawomir Broniarz när han tar emot på förbundets kansli i Warszawa.
En nybliven polsk lärare kan inte räkna med att nå upp till hälften av en svensk lärares ingångslön justerad för köpkraft. För erfarna lärare är skillnaden mellan de två länderna mindre men fortfarande i klar svensk fördel.
Regeringen måste satsa mer på lärarna och skolan, anser Slawomir Broniarz. Polens framtid avgörs av nivån på utbildningen och inte som förr av satsningar på skeppsvarv och kolgruvor, framhåller han.
— Lärarna har haft en fundamental roll för de polska elevernas förbättrade resultat. Tilltron till den egna förmågan att undervisa har ökat. Lärarna överger katederundervisningen för andra metoder och de har bättre relationer med eleverna än tidigare, säger han.
Slawomir Broniarz vill särskilt lyfta fram den nya läroplanen som innebar minskad detaljstyrning av undervisningen och ökad frihet för lärarna. ZNP motsatte sig däremot 1999 års stora skolreform. Ett skäl var att man ansåg att kontinuiteten i utbildningen minskade när högstadiet separerades från grundskolans tidigare år och blev en egen skolform. ZNP har fortfarande kritik men arbetar inte aktivt för att återställa reformen. Det finns mer angelägna frågor.
En är ökningen av lärarnas undervisningstid. En annan det stora överskottet av lärare. Framför allt i landsorten har lärare svårt att få jobb, eller så tvingas de arbeta deltid eller i osäkra anställningar. I dag har 98 procent av lärarna lärarutbildning, men det stora flertalet har endast ett ämne. ZNP anser att lärarutbildningen behöver breddas till fler ämnen, både för att öka lärarnas anställningsbarhet och för att förbättra ämnesbehörigheten på skolorna.
Arbetslösheten håller också nere lönerna och riskerar att ytterligare försämra lärarnas status.
— Det finns en negativ stereotyp bild av läraryrket som tyvärr också regeringen bidrar till, anser Slawomir Broniarz.
ZNP är partipolitiskt neutralt och tar inte ställning emot privata skolor (som i Polen delvis finansieras av staten och delvis av föräldrar eller stiftelser). Slawomir Broniarz menar ändå att den nuvarande liberala regeringens förkärlek för privata alternativ bidrar till att en orättvist negativ bild av det offentliga skolväsendet sprids inom politik och medier.
— De framhåller hela tiden de privata skolornas bättre resultat. Men de privata skolorna är förutbestämda att få bättre resultat. Eleverna där har välbetalda föräldrar med ett stort intellektuellt kapital, säger Slawomir Broniarz.
En ökad privatisering av skolväsendet ställer också nya krav på facket. ZNP har i dag svårt att rekrytera medlemmar på privata skolor.
— Vi vill ha bättre möjligheter att kunna verka där. Det är en utmaning för oss, säger Slawomir Broniarz.