Lärarna på kommunala skolor tjänar nästan tusenlappen mer än lärare i fristående skolor. I friskoletäta Stockholms län är skillnaderna ännu större. Där tjänar de kommunalt anställda gymnasielärarna 3.200 kronor mer än sina kollegor på friskolorna.
Lärarna på kommunala skolor tjänar nästan tusenlappen mer än lärare i fristående skolor. I friskoletäta Stockholms län är skillnaderna ännu större.
En kommunalt anställd gymnasielärare tjänar i genomsnitt 32.000 kronor i månaden medan friskolornas lärare får nöja sig med 31.100 kronor, enligt Statistiska centralbyrån (SCB).
För grundskollärare är skillnaden nästan lika stor. I kommunerna är snittlönen 29.300 kronor och i friskolorna 28.500 i friskolorna.
Ser man bara på friskoletäta och löneledande Stockholms län växer löneklyftan. För gymnasielärare är den 3.200 kronor och för grundskollärare 2.500 kronor.
– Det finns inga rimliga anledningar till att det ska finnas en sådan skillnad, säger Lärarförbundets ordförande Johanna Jaara Åstrand till Dagens Nyheter som redovisar statistiken.
Bland förskollärare och fritidspedagogerär bilden något annorlunda. I riket som helhet tjänar de privatanställda förskollärarna och fritidspedagogerna något mer än de kommunalanställda. I Stockholms län har dock de kommunalt anställda även inom dessa lärarkategorier betydligt högre löner.
Enligt friskolekoncernen Academedias kommunikationsdirektör Paula Hammerskog är åldersstrukturen det enskilt viktigaste skälet till friskolornas lägre löner. 48 procent av friskolornas lärare är yngre än 40 år. Motsvarande andel i kommunerna är 28 procent, säger hon till DN.
Det resonemanget håller inte för att förklara löneskillnaderna, enligt Lärarförbundet. Ålder är inget lönekriterium, framhåller Johanna Jaara Åstrand.
– Lön ska sättas utifrån kompetens och skicklighet, inget annat, säger hon.
Ingvar Lagerlöf