Skenande betygsinflation. Det tror flera forskare blir resultatet om Skolverket börjar redovisa enskilda skolors förädlingsvärde. Planerna skjuts därför på framtiden.
Som Lärarnas tidning skrivit tidigarehar Skolverket arbetat med att ta fram ett nytt mått för att jämföra skolor utifrån deras bidrag till elevernas kunskapsutveckling. Det handlar om att mäta hur mycket eleverna på en viss skola förbättrar (eller försämrar) sina resultat under sin tid på skolan.
Fördelen med ett sådant förädlingsvärde är att det inte påverkas av elevernas förkunskaper och socioekonomiska förhållanden. Istället kan det sätta fingret på det som är skolans effekt på lärandet.
Problemet är att det behövs pålitliga före- och eftermått på elevernas kunskaper. Det som finns i dagsläget är betyg och resultat på nationella prov. I en promemoria konstaterar Skolverket att båda dessa mått är ”öppna för potentiell manipulation” eftersom det är skolans egna lärare som sätter betygen och rättar proven.
Det är också vad Skolverket har fått höra från de svenska och internationella forskare som konsulterats under arbetets gång. Flera ser en risk för betygsinflation om Skolverket börjar redovisa skolors förädlingsvärde. Och det har fått Skolverket att dra öronen åt sig.
– I ett system där det råder konkurrens om eleverna finns det en risk att skolorna tar till medvetna och omedvetna strategier för att maximera resultaten. Vi vill inte bidra till att försämra legitimiteten för betyg och prov, förklararar Camilla Thinsz Fjellström, enhetschef på Skolverket.
Men redan idag används betyg och provresultat för att jämföra skolor. På vilket sätt skulle förädlingsvärde gör saken värre?
– Ett förädlingsvärde blir väldigt spetsigt och det kan väga mycket tungt om man sätter en siffra på en skolas bidrag till kunskapsutvecklingen, förklarar hon.
Bakgrunden till Skolverkets projekt kring förädlingsvärde var ett regeringsuppdrag med målet att ta fram ett mått som kan ge en mer nyanserad bild vid skoljämförelser än bara betygsresultaten. Måttet skulle redovisas på Skolverkets sajt Välja skola men de planerna skjuts på framtiden.
Det är inte bara risken för betygsinflation som sätter käppar i hjulen. En annan invändning från forskarna är att förädlingsvärdet riskerar att bli instabilt eftersom mängden mätdata är för liten. Betyg och nationella prov är inte heller utformade för att mäta elevers kunskapsutveckling över tid, enligt forskarna.
Men Skolverket har inte gett upp hoppet om att i framtiden kunna ta fram ett mått på förädlingsvärde, enligt Camilla Thinsz Fjellström.
– Om några år kommer vi att ha mer data och kan minska instabiliteten i värdet. Och om de nationella proven börjar rättas externt kan vi använda de resultaten. Vi följer utvecklingen och jobbar vidare, säger hon.
Per Hagström