30.000 personer som har sökt och fått lärar- eller förskollärarlegitimation jobbar inte i skolväsendet. Det visar Skolverkets statistik över legitimerings- och behörighetsläget i mitten av augusti.
I våras presenterade Skolverket statistik över andelen legitimerade och behöriga förskollärare och lärare för första gången. Nu har de uppdaterade siffrorna kommit och de visar att Skolverket hann utfärda 25.000 legitimationer från början av februari till mitten av augusti.
Därmed har cirka 201.100 personer fått legitimation. Av dem arbetade drygt 170.400 i de olika skolformerna från förskola till kommunal vuxenutbildning förra hösten. Återstår ungefär 30.000 personer.
– En del av dem jobbar säkert i folkhögskolan eller någon av de andra utbildningsformer som inte regleras av skollagen. Andra finns någon annanstans på arbetsmarknaden. De vill ändå ha sitt legg, kanske för att ha möjlighet att söka sig tillbaka till skolan, säger Nina Beer, undervisningsråd på Skolverket.
De 25.000 nya legitimationerna har ökat behörigheten med 9 procentenheter i grundskolan och gymnasiet. Nu är 78 procent i båda skolformerna behöriga i minst ett av sina undervisningsämnen.
Behörigheten skiljer sig kraftigt mellan olika ämnen (se tabell nedan). Sämst står det till i teknik, slöjd och hem- och konsumentkunskap samt i svenska som andraspråk efter år 3.
Drygt 10.000 ansökningar om legitimation väntar fortfarande på avgörande från Skolverket. När de är klara kommer behörigheten dock knappast att ha ökat med mer än några procentenheter, enligt Nina Beer.
I Skolverkets prognos från juni i år är bedömningen att 70.000 lärare behöver rekryteras de närmaste fem åren. Den prognosen gäller fortfarande.
– Nu krävs en långsiktig strategi för att locka lärare till yrket. Det mest verksamma medlet är fortsatta lönesatsningar så att läraryrket kan konkurrera med andra liknande jobb, och en arbetsbelastning som inte straffar ut människor i förtid, kommenterar Lärarförbundets ordförande Johanna Jaara Åstrand.
Karin Lindgren