Alla över 20 år ska ha rätt att läsa in gymnasiekurser på komvux från år 2017. Det är en av de stora satsningarna i regeringens budgetproposition.
– Vi räknar med att det ska räcka till 70 000 individer. Det handlar om alla som behöver läsa in ämnen från gymnasiet eller som behöver särskild behörighet till högskolan, säger gymnasie- och kunskapslyftsminister Aida Hadzialic (S).
Däremot kommer man inte heller i framtiden få läsa upp godkända gymnasiebetyg.
Regeringen presenterade på tisdagen sina kommande budgetsatsningar inom skolan på en presskonferens vid den nystartade Midsommarkransens grundskola i Stockholm.
Ett av barnen i förskoleklassen tittade sig förundrat runt och konstaterade att det var fler kameror än barn i rummet. Men Estrid, 6 år, var nöjd för hon fick ta en selfie med statsminister Stefan Löfvén.
Regeringen vill göra skolsatsningar på närmare 5 miljarder nästa år och drygt 6 miljarder under de följande tre åren. Flera satsningar är redan kända, exempelvis satsningarna på högre lärarlöner, fritidshem, nationella skolutvecklingsprogram, skolrenoveringar och kompetensutveckling för lärare.
Lärarförbundets ordförande Johanna Jaara Åstrand är positiv till att regeringen förlänger Lärarlyftet, som är till för lärare som behöver komplettera sina behörigheter i olika ämnen. Men regeringen borde ha sett över villkoren för att delta i utbildningen, anser hon:
– Det är för lite pengar. Jag hade förväntat mig rejäla satsningar för att ta hand om den situation vi har här och nu, säger hon till TT.
Regeringen satsar även på en ny fortbildningsinsats som ska stärka den specialpedagogiska kompetensen generellt hos lärarna efter finsk modell.
Bland de stora nyheterna finns alltså de 537 miljoner som regeringen årligen (från 2017) vill satsa på nya komvuxplatser så att alla, och inte bara elever från yrkesprogram, ska ha rätt och möjlighet att läsa på komvux.
En annan stor satsning är höjningen av skolschablonen för asylsökande barn till kommunerna. De får en 50-procentig höjning av schablonen per elev för att kunna ta emot barnen i skolan på ett bra sätt.
Regeringen aviserar också att yrkeslärare ska omfattas av lärarlegitimationen men precis som för fritidspedagogerna så vill man inte ange något datum då det ska införas.
– Det tillhör de saker som vi diskuterar inom den nationella samlingen, säger utbildningsminister Gustav Fridolin (MP).
Skolverket får ytterligare 75 miljoner för att kunna utfärda de redan beslutade lärarlegitimationerna snabbare.
Skolbarnen ska slippa mötas av stängda eller obemannade skolbibliotek, hoppas regeringen. De satsar därför 15 miljoner nästa år och dubbelt så mycket de kommande tre åren. Regeringen räknar med att det ska räcka till 300 nya skolbibliotekarier på deltid. De satsar också nya pengar på läslyftet med 10 miljoner nästan år och sedan dubbelt så mycket under de kommande tre åren. Matematiklyftet får 13 miljoner årligen under 2017 och 2018.
Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) är särskilt nöjda med att regeringen ökar ersättningen för de nyanlända barnen och att man satsar på att öka lärarnas specialpedagogiska kompetens:
– Elever behöver kvalificerat och snabbt stöd i skolan. Då är grundläggande specialpedagogisk kompetens för lärare ett bra förslag, säger SKL:s ordförande Lena Micko.
Men trots regeringens höjning med 50 procent per elev för asylsökande skolbarn menar hon att det kommer krävas ytterligare steg för att täcka kommunernas faktiska kostnader för dem.
Budgeten, som är förhandlad med Vänsterpartiet, presenteras i sin helhet den 21 september. Då kommer regeringen också att tala om hur satsningarna ska finansieras.
– Men allt ska vara finansierat krona för krona, säger statsminister Stefan Löfvén.
Lenita Jällhage