För första gången har statistik över hur många lärare som faktiskt tar examen i olika ämnen presenterats. Den ger en mer komplett bild av vilka nya lärare som kommer in i yrket. I flera ämnen ser det inte så illa ut som tidigare befarats.
De naturvetenskapliga ämnena har länge framhållits som sorgebarn vad gäller tillflödet av nya lärare. Men Universitetskanslerämbetet (UKÄ), som granskat uppgifter ur SCB:s Universitets- och högskoleregister, ger delvis en annan bild i en ny rapport som presenterades på onsdagen.
Visserligen har antalet utexaminerade kemi- och matematiklärare sjunkit något över tid, men de är betydligt fler än man tidigare trott. I snitt utexaminerades 73 kemilärare per år de senaste tio åren. Senaste året var det 49.
– Det finns en utbredd föreställning om att det finns en lärarbrist i NO-ämnen. Det kan det fortfarande finnas, men den är sannolikt inte så dramatisk som vi trott, säger Fredrik Svensson, utredare på UKÄ och den som skrivit rapporten.
I stället lyfter han fram moderna språk, slöjd och hem- och konsumentkunskap som bristämnen vad gäller examinerade lärare. Det gör han genom att jämföra andelen utexaminerade lärare i ämnet med andelen som ämnet upptar i grundskolans timplan.
En av de rapporter han kritiserar kommer från Lärarförbundet. Förbundet frågade lärosätena om antalet utexaminerade studenter i olika ämnen och fick bland annat fått fram att endast två studenter utexaminerats i kemi 2014, vilket alltså inte stämmer med registeruppgifterna i UKÄ:s rapport.
– Vi är medvetna om det och har fört en diskussion med UKÄ, som säger att bristen ligger i metoden. Lärosätena har inte tillräcklig information, säger Lärarförbundets ordförande Johanna Jaara Åstrand som tycker att den nya statistiken ger en intressant och viktig bild av lärarbristen.
– Det är de facto så att det står många tomma platser på lärarutbildningarna idag. Den här rapporten kompletterar och förstärker bilden av det behov som finns, säger hon.
Antagningen av studenter till landets lärarutbildningar ska idag styras av studenternas efterfrågan och arbetsmarknadens behov. I praktiken fungerar detta dåligt för att råda bot på lärarbristen, konstaterar UKÄ.
Förra året föreslog Riksrevisionen i en rapport att regeringen aktivare ska styra dimensioneringen av lärarutbildningen för att bättre tillgodose behovet ute i skolorna. Regeringen svarade med att framhålla vikten av lärosätenas självbestämmanderätt och att det stora problemet handlar om läraryrkets bristande attraktivitet.
UKÄ lanserar i rapporten en ny idé, som går ut på att dimensionera lärarutbildningen efter ämnenas utrymme i timplanen.
– Det är ett enklare sätt att dimensionera lärarutbildningen, jämfört med att utgå från prognoser som är väldigt komplicerade. Lärosätena skulle kunna hantera en dimensionering utifrån timplanen själva eller i samarbete med andra lärosäten, säger Fredrik Svensson.
Han poängterar vikten av att ha ett stabilt mål, jämfört med att utgå från prognoser och arbetsmarknadsanalyser som är föränderliga.
Men när nu bristen i olika ämnen ute i skolorna idag varierar ganska stort, borde man då inte överexaminera i vissa ämnen jämfört med timplanen just för att fylla det behovet?
– Jo, det kan man tycka. Problemet är att det inte finns sökande. Vi tror att man behöver en långsiktig lösning, säger Fredrik Svensson.
Johanna Jaara Åstrand tycker det är viktigt att tydligare dimensionera lärarutbildningen efter de behov som finns, bland annat med hänsyn till pensionsavgångar och att många lärare lämnar yrket. Att bara utgå från timplanen tycker hon är en för enkel väg att gå.
– Man kan förbättra dagens dimensionering. Men man måste väga in många saker, inte minst regionala skillnader, säger hon.
Tidigare granskningar av snedrekrytering till lärarutbildningen har i första hand utgått från ansöknings- och antagningsstatistik på grundnivå. Det stämmer att ytterst få lärare i naturvetenskap antagits de senaste åren. Men till dessa kommer alla som har ämneskunskaperna men läser en kompletterande pedagogisk utbildning (KPU) samt bland annat lärare med en utländsk lärarexamen som tar en svensk lärarexamen.
Vid Göteborgs universitet, som driver en av de största lärarutbildningarna, antogs till exempel ungefär lika många kemilärarstudenter till KPU som till grundlärarutbildningarna höstterminen 2015.
Lotta Holmström