Många kommuner ger sina förstelärare nya korta förordnanden. Ett skäl är oro för att staten ska dra in sitt stöd. Men statsbidragen blir kvar, lovar regeringen.

Endast 14 procent av kommunerna uppger att förordnandena har omvandlats till tillsvidaretjänster. Vanligast
— 57 procent — är att kommunen har erbjudit förstelärarna nya tidsbegränsade förordnanden. I var fjärde tillfrågad kommun måste förstelärarna konkurrera med andra sökande om tjänsterna.
Det vanligaste är att läraren blir av med sitt statligt finansierade lönepåslag på i genomsnitt 5 000 kronor när uppdraget som förstelärare upphör. Endast i ett fåtal kommuner får läraren behålla hela löneökningen.
I Herrljunga har förstelärarna ettåriga förordnanden, men hittills har alla erbjudits nytt förordnade när det gamla löpt ut. Lönepåslaget försvinner när läraren upphör att vara förstelärare.
— Det känns ovisst. Vi kan inte med säkerhet veta att statsbidraget blir kvar efter 2017. Därför har vi valt läsårsvisa förordnanden, förklarar Bodil Jivegård, bildningschef i Herrljunga kommun.
Hon ser vissa fördelar med kortvariga tjänster.
— Förstelärarna ska vara spjutspetsar inom kommunen och jag ser en poäng i att göra en årlig bedömning av dem. I grunden ser jag inget negativt i det.
Lärarförbundets Johanna Jaara Åstrand är kritisk.
— Det är ett bristande arbetsgivaransvar. De har inte förstått vikten av karriärsteg i läraryrket och vikten av att kvalitetssäkra karriärtjänsterna. Det här liknar projektledaruppdrag mer än karriärsteg. Det är inte så vi lockar fler unga till läraryrket.
Hon reagerar också mot att många förstelärare måste konkurrera med andra sökande om nytt förordnande.
— Det är mycket märkligt. Lärarna har redan identifierats som skickliga och bidragande till verksamhetens och kollegornas utveckling. Detta riskerar att underminera hela karriärtjänstreformen.
Många kommuner väljer precis som Herrljunga korta förordnanden därför att de är osäkra på om statsbidraget blir kvar. Det argumentet håller inte, enligt utbildningsminister Gustav Fridolin (MP).
— Under tiden i opposition gjorde vi klart att vi tycker att karriärtjänsterna är bra även om de behöver kompletteras med bredare satsningar. Nu sitter vi i regeringen och har bevisat att vi fortsätter den utbyggnad som tidigare var planerad. Det finns och ska finnas en stor trygghet i att karriärtjänsterna blir kvar.
Så kommunernas oro är obefogad?
— Ja.
I karriärtjänsternas regelverk finns inga regleringar av deras varaktighet. Förre utbildningsministern Jan Björklund (FP) hotade flera gånger med att reglerna skulle skärpas om huvudmännen fortsatte med tillfälliga förordnanden. Skärpta regler är inte aktuellt i dagsläget, enligt Gustav Fridolin.
— I grunden anser jag att karriärtjänsterna ska vara permanenta men jag vill inte gå in nu och börja rycka och riva i systemet, säger han.
Ministern vill ändå diskutera tjänsterna inom ramen för den nationella samlingen för läraryrket där regeringen, fackförbunden och arbetsgivarnas organisationer ingår.
— Förhoppningen är att vi ska kunna komma överens om vilka förändringar som behövs för att kvalitetssäkra reformen, säger Gustav Fridolin.