Regeringen föreslår skolreformer på 2,9 miljarder kronor i höstbudgeten. Räknar man in satsningarna i vårändringsbudgeten handlar det totalt om 5,4 nya miljarder till skolan nästa år.
I höstbudgeten föreslår regeringen investeringar på 2,9 miljarder kronor i skolan. Det kan jämföras med det totala reformutrymmet på 24,5 miljarder för 2016. Räknar man in de aviserade reformerna för nästa år som fanns med redan i vårändringsbudgeten handlar det totalt om 5,4 miljarder kronor som investeras i skolan nästa år. Det uttalade syftet med investeringarna är att höja kunskapsresultaten, minska ojämlikheten och öka läraryrkets attraktivitet.
– Lärarna är nyckeln till att höja kunskapsresultaten i skolan, sa finansminister Magdalena Andersson (S), när hon presenterade budgeten på måndagen.
Lärarförbundet tycker att den statliga satsningen på höjda lärarlöner är budgetens viktigaste punkt. Däremot anser förbundet att satsningarna på att fler lärare ska få behörighet är otillräckliga.
– Det är bra att regeringen vill förlänga lärarlyftet men det är ett problem att man inte har sett över lärarnas villkor för att delta, säger Johanna Jaara Åstrand, Lärarförbundets ordförande.
Samtidigt som nya miljarder pumpas in i skolvärlden utnyttjas inte alla pengar som regeringen skickar in. I år fryser 1,4 miljarder kronor inne i den statliga skolbudgeten, har webbtidningen Altinget räknat ut.
Hundratals miljonerkronor som avsatts till fortbildning av lärare, matematiklyftet, läslyftet och tekniksprånget utnyttjas inte. Som Lärarnas tidning berättat tidigare ställdes exempelvis fyra av tio kurser på Lärarlyftet in förra vårenhttp://www.lararnasnyheter.se/lararnas-tidning/2015/04/16/4-10-kurser-pa-lararlyftet-installda, bland annat på grund av usla villkor.
800.000 kronor fryser inne från Alliansregeringens så kallade Lågstadielyft, som regeringen har ersatt med sitt så kallade lågstadielöfte som börjar gälla först från 2016.