Det är inte lika lätt för alla elever att påverka undervisningen. Det är främst aktiva unga med starka relationer till sina klasskamrater som kan åstadkomma förändringar, eftersom synpunkter måste ha stöd av många elever för att läraren ska låta sig påverkas.
Det visar Kristina Lanå i sin avhandling »Makt, kön och diskurser« som just lagts fram vid institutionen för pedagogik och specialpedagogik vid Göteborgs universitet.
Hon har granskat två gymnasieklasser. Eleverna har större makt över formfrågor, som provdatum och examinationsuppgifter, än över innehållsfrågor. I den ena klassen fanns en rädsla för att påverka innehållet, i den andra hade det aldrig slagit eleverna att det alls kunde vara möjligt.