Se elever som inte ser

Trots att det råder skolplikt i Sverige och att elever med synnedsättning studerar integrerat med elever utan nedsatt syn är förhållandena i skolan mycket ojämlika.

Det är få seende elever som tvingas gå till skolan med mag­ont och en känsla av ­obehag då nervo­siteten tar över­handen eftersom risken är stor att läraren ska ha missat att man ser dåligt. Något som ofta leder till att ens klasskompisar tycker att man är jobbig då synnedsättningen tar fokus från lektionen.

En helt vanlig skoldag kan bestå av många små kaos som kräver att man bestiger berg. Att byta klassrum är för många elever en rolig upp­levelse men för den som inte ser var klassrum »330« ligger är det en ständig kamp att hitta rätt.

När man efter mycket ­letande finner rätt har läraren ändå glömt bort en. »Oj förlåt, jag glömde visst att förstora ditt material, men kan du inte gå och kopiera själv eller be din bordsgranne läsa för dig?« Så här fortsätter det dag ut och dag in. I längden leder det till minskad studielust och ökar risken för att man halkar efter i undervisningen. På sikt försämras förutsättningarna att ta sig fram i arbetslivet.

Lärarens engagemang och bemötande är helt avgörande. Det finns många bra lärare som lyckas inkludera alla elever utan att exkludera någon. Det behöver inte vara svårt, några enkla råd är:

• Läs upp det som skrivs på tavlan.
• Gör det möjligt för elever med synnedsättning att slippa byta klassrum.
• Ha bestämda platser i matsalen.
• Förstora/läs in material till eleven innan lektionen börjar.
• Bjud in föreningar som kan informera om vad det innebär att se dåligt.

Det framgår tydligt i FN- konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning att alla människor oavsett funktionsnedsättning ska ha rätt till en adekvat utbildning. Trots detta tvingas elever med synnedsättning i regel ta alltför stort ansvar för att ordna med sina läromedel.

I värsta fall leder det till att rasterna blir lidande eftersom all tid måste gå till att lösa undervisningstekniska saker med läraren. På sikt hamnar målgruppen i ett socialt utanförskap då klasskompisarna främst ser synnedsättningen och inte personen.

Allt i skolan kretsar inte enbart kring lektioner, prov och läxor, utan skolan är även en viktig plattform för social samvaro. En social plattform som många gånger är svår att vara delaktig i då tillgänglig­heten inte är på topp. Rasterna har på många skolor blivit fler men kortare vilket har bidragit till att flera elever med syn­nedsättning inte hinner ut innan det är dags att leta upp rätt klassrum igen.

Föräldrar till barn med synnedsättning vittnar om att deras barn ofrivilligt hamnar i ett socialt utanförskap eftersom skolmiljön är konstruerad utifrån en seende norm. Det sociala umgänget med kompisar är en viktig del i att trivas i skolan då skratt och gemenskap gör det enklare att tackla motgångar.

Synskadades Riksförbund Göteborg anser att det är av största vikt att alla blivande och befintliga lärare utbildas i »funktionshinderkunskap« i syfte att bli bättre på att inkludera alla elever i undervisningen. Små enkla in­satser kan förändra liv i framtiden.