Professor: Nästan omöjligt förbjuda vinstuttag i friskolor

Om ett år, den 1 november 2016, ska regeringens vinstutredare Ilmar Reepalu (S) lämna sina förslag till det regelverk som är tänkt att garantera att överskotten i privat skola, vård och omsorg stannar där.

– I praktiken kommer det inte att gå. Det blir oerhört svårt att förena vinstbegränsningarna med aktiebolagslagen, EU-rätten och bestämmelserna i grundlagen, säger Lars Henriksson.

 

På uppdrag av Svenskt Näringsliv har han tittat på direktiven till utredningen och skrivit en rapport om de rättsliga konsekvenserna av ett vinstbegränsningskrav. 

 

En slutsats är att det är svårt att backa när man, som Sverige, har öppnat offentliga monopol med valfrihetsreformer och konkurrensutsättning. Det vore en inskränkning i näringsfriheten för de företag som gett sig in i skolan och vården, närmast en konfiskering.

– De som är inne i systemet kan drabbas av att deras tillgångar fryser inne, till exempel när de får svårt att sälja. Och när det gäller nya bolag skulle en vinstbegränsning minska den fria rörligheten för eventuella utländska bolag som vill in, säger Lars Henriksson.

 

Följden kan bli rättsprocesser och ersättningskrav på staten.

– Den måste då visa att det finns ett allmänintresse av vinstbegränsningsregler som är både angeläget och objektivt. Det räcker inte med att man av ideologiska skäl inte vill ha vinstdrivande företag i skolan utan man måste leda i bevis att den privata verksamheten är skadlig.

 

Ett exempel när det HAR gått är Systembolagets monopol, där Sverige fick sitt undantag i EU med hänvisning till folkhälsan.

 

Enligt Lars Henriksson är en kombination av kvalitetskrav, sanktioner och incitament ett mer effektivt sätt att se till att pengarna går tillbaka in i verksamheten.

 

– När det gäller kvalitetskrav är det fritt fram, säger han.

 

Svenskt Näringsliv kräver, med hänvisning till rapporten att regeringen lägger ner vinstbegränsningsutredningen.