Dispens från kravet att asylsökande barns kunskaper ska kartläggas inom två månader och införande av undantag från krav på legitimerade och behöriga lärare. Sveriges Kommuner och Landsting kräver akuta lättnader i olika regelverk för att asylsökande barn ska kunna erbjudas utbildning.
Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) kräver omedelbara regelförändringar som rör skola, boende och vård för att underlätta asyl- och flyktingmottagandet. Situationen är mycket ansträngd inom skolan och regelverk skapar hinder i mottagandet, enligt Håkan Sörman, vd på SKL.
Ett krav är att det med anledning av det ökade antalet asylsökande barn som har rätt till skolgång, ska bli tillåtet med undantag från krav på legitimerade och behöriga lärare. Kravet gäller alla skolformer och handlar om att det ökade antalet spär på lärarkrisen och innebär än större rekryteringsutmaningar för huvudmännen.
Kravet består av två delar, förtydligar Per-Arne Andersson, avdelningschef på SKL. Det ena är att
kommunerna ska slippa kritik från Skolinspektionen när de saknar legitimerade och behöriga lärare i alla ämnen.

– Skolorna ska känna att de inte gör fel fast de gör så gott de kan. Det handlar om att lätta på trycket och ge skolorna arbetsro, säger Per-Arne Andersson.
SKL har räknat ut att det finns mellan 70.000 och 80.000 asylsökande och nyanlända barn i grund- och gymnasieskolan.
– Det motsvarar nästan en hel årskurs elever. Att då få kritik om man inte lyckas rekrytera legitimerade och behöriga lärare i alla ämnen är inte bra.
Den andra delen av kravet handlar om att asylsökande med lärarutbildning ska få dispens att undervisa i sina ämnen på sitt eget språk i väntan på uppehållstillstånd och validering.
Finns det inte en risk att detta urholkar legitimationsreformen?
– Det finns alltid en risk, men vad ska man göra? Blunda för situationen? Det är inte heller bra, säger Per-Arne Andersson och påpekar att prognosen för antalet ensamkommande flyktingbarn i somras var 12.000, men att den i oktober höjdes till närmare 40.000.
SKL vill också införa undantag från kraven på att omedelbart erbjuda asylsökande elever undervisning i alla ämnen och enligt gällande timplan samt av legitimerade och behöriga lärare. Skälet är att en del kommuner tar emot många asylsökande under kort tid då de snart flyttar vidare.
Ytterligare ett kravär att det ska bli tillåtet med fjärrundervisning på entreprenad. Det råder generellt stor brist på lärare i modersmål, studiehandledare i modersmål och lärare i svenska som andraspråk, men tillgången ser olika god ut beroende på kommun. SKL vill att det ska bli tillåtet för kommuner att sluta avtal om fjärrundervisning med varandra. På så sätt skulle en modersmålslärare i Hylte kunna undervisa elever även i Piteå eller Karlstad. I dag är en sådan lösning inte tillåten.
Att tillåta fjärrundervisning på entreprenad är ett förslag som såväl SKL som Skolinspektionen fört fram tidigare. Tidigare i år drev också en riksdagsmajoritet fram ett så kallat tillkännagivande som innebär att regeringen uppmanas utreda frågan. Regeringen lär ha påbörjat ett sådant arbete, enligt webbtidningen Altinget.
SKL:s krav avspeglar i stor utsträckning de förslag som många av landets kommuner förde fram i en nationell kartläggning som Myndigheten för samhällsskydd och beredskap genomförde nyligen. (Länk)
SKL poängterar att kravlistan på akuta regeländringar ska ses som ett levande dokument som kommer att förändras efterhand.