Gislaveds styrelse riktar i Lärarnas tidning nr 17/15 kritik mot regeringens lönesatsning eftersom den inte når varje lärare i Sverige. Det speglar väl den frustration som lärare och skolledare känner över att inte värderas i sitt jobb.
Gislaved har rätt i att hela lärarkåren måste uppvärderas. Att vara lärare är ett kvalificerat uppdrag och lärarkåren som helhet är underbetald i förhållande till både utbildning och ansvar. Lärares viktiga arbete måste betala sig bättre. Högre löner är dessutom nödvändigt för yrkets attraktivitet.
Men att rätta till decenniers felavlöning för cirka 200 000 lärare tar tid. Regeringens lönesatsning är därför viktig, men fler steg måste tas i kommande lönerevisioner. Om löneökningarna inte tar tillräcklig fart måste regeringen vara beredd att göra mer. Läraryrkets attraktivitet är ett gemensamt ansvar för regering och huvudmän.
Lärarförbundet har jobbat hårt för att regeringens lönesatsning inte skulle landa i ytterligare en nivå vid sidan av karriärreformen. Vår utgångspunkt har varit att »vanligt lärararbete« ska värderas högre.
Kriterierna för satsningen innebär att pengarna riktas mot dem som tar ett särskilt stort ansvar i sitt ordinarie läraruppdrag. Läraryrket är ett lagarbete och det ska löna sig att bidra till kollegers utveckling. Kriterierna utesluter inga lärargrupper och omfattar nästan hela skolsystemet. Det är en stor framgång för Lärarförbundet jämfört med regeringens utgångspunkt som var betydligt snävare.
Satsningen är viktig men begränsad till tre miljarder. Det räcker till många, men inte till alla. Det betyder dock inte att de som inte får del av pengarna inte är skickliga. Det betyder att huvudmännen också måste satsa.
Regeringens krav för att alls genomföra satsningen är att den hålls separat från ordinarie löneöversyner. Det finns inget motsatsförhållande mellan löneavtalets och lönesatsningens kriterier. Bägge utgår ifrån att lönen ska sättas individuellt och differentierat utifrån vad läraren gör och hur det görs. Om lönesatsningen i stället skulle fördelas efter till exempel akademisk titel och ålder hade det däremot gått emot löneavtalets kriterier.
Problemet är inte att Sveriges lärare inte är skickliga. Problemet är att vi är felavlönade och att för få vill bli och utvecklas som lärare. Vi i Lärarförbundet kommer fortsätta att kämpa för högre löner — för hela lärarkåren — så länge det behövs.
Johanna Jaara Åstrand Lärarförbundets ordförande