Regeringen skickade i dagarna ut en promemoria om den statliga lärarlönesatsningen. Där framgår att den kan komma att inkludera skolledare om de har lärarlegitimation och ”bidrar till utvecklingen av undervisningens kvalitet på olika sätt”. – Det är positivt att det öppnas upp möjligheter för skolledare att vara med i satsningen, men det är rätt otydligt formulerat, säger Ann-Charlotte Gavelin Rydman, ordförande för Lärarförbundet Skolledare.
Under samtalen i våras valde Matz Nilsson, förbundsordförande för Sveriges Skolledarförbund, att lämna samtalen med regeringen då han inte kunde få ett löfte att skolledarna skulle inkluderas i satsningen. Nu ser han regeringens promemoria som en delseger.
– Det är mycket glädjande att Helene Hellmark Knutsson har tagit till sig våra synpunkter att det är viktigt för utvecklingen av skolan och dess resultat att också skolledarna inkluderas i satsningen, säger han i ett uttalande.
Sveriges skolledareförbund hävdar att de är det enda förbund som drivit frågan att skolledarna ska inkluderas i satsningen. Det stämmer inte, enligt Ann-Charlotte Gavelin Rydman.
– Vår förbundsordförande Johanna Jaara Åstrand, som deltar i samtalen, har tryckt på starkt för att samtliga medlemsgrupper ska finnas med. Lärarförbundet har som enda representant för skolledare funnits med i samtalen hela tiden. Det är mycket positivt att man lyssnat på Lärarförbundet i den här frågan, säger hon.
Enligt statssekreterare Anders Lönn handlar det inte om att regeringen har ändrat sig.
– Redan i våras sades det att skolledare skulle kunna omfattas om de uppfyllde kriterierna och arbetade med undervisning. Nu har den färdiga konkretiseringen landat i att skolledare omfattas om de uppfyller ett eller flera av de alternativa kriterierna, har legitimation och arbetsuppgifter som till största del består av undervisning eller uppgifter som hör till undervisningen eller andra uppgifter av pedagogisk natur, säger han.
I promemorian framgår att dessa kriterier bland annat kan vara att det pedagogiska ledarskapet inbegriper att samordna och utveckla former för kollegialt lärande. Det kan också handla om att skolledaren ”driver skolutveckling på ett sådant sätt att undervisningen utvecklas till att ta större ansvar för särskilt komplicerade undervisningssituationer”.
– Alla skolledare bidrar till undervisningens kvalitet och stödjer arbetslagen. Men ska man tolka det som att skolledaren måste undervisa är det väldigt, väldigt få som gör det, säger Ann-Charlotte Gavelin Rydman.
Hon varnar för en skolledarbrist om regeringen inte satsar på att höja även skolledarnas löner.
– Jag anser att alla skolledare är felavlönade. Det finns ingen lärare som vill ta ett skolledaruppdrag till en lärarlön, säger hon.
Lotta Holmström