Ämneslärare ger mer omväxling i fyran

Helen Nygren skriver några ord på tavlan och drar i gång undervisningen direkt. Ulrika Lindgren ställer sig först en stund mitt i klassrummet och berättar vad lektionen ska handla om.

Ämneslärarna i Fårdala skola i Tyresö söder om Stockholm har fått eleverna i fyran att förstå att lärare arbetar på olika sätt. De två kollegerna kompletterar varandra, både med sina lärarbehörigheter och som personer.

— Varje lektion blir lite annor­lunda. Det är roligare då, säger Felix Davidsson och får medhåll av sin bänkkamrat Ida Lindén.

De två eleverna ingår i en storgrupp med 40 fjärdeklassare och alternerar mellan två klassrum som ligger vägg i vägg. I det ena undervisar ­Helen Nygren i svenska, engelska och SO, i det andra lär hennes kollega Ulrika Lindgren ut matte och NO.

I bild, idrott och hälsa, musik och slöjd har eleverna andra lärare.

Eleverna är indelade i olika grupper och är sällan fler än 20 åt gången. När någon av grupperna har bild eller något annat övningsämne är de båda huvudlärarna stödlärare hos varandra.

Om det inte behövs någon extra resurs ägnar den som är ledig tiden åt förberedelser och dokumentation.

— Vårt arbetssätt kombinerar det bästa från två världar. Ämneslärare på högstadiet och gymnasiet har väldigt många elever och knyter kanske inte an till dem på samma sätt som vi kan göra. Här arbetar vi som ämneslärare men har färre elever, säger Helen Nygren.

Fårdala är en av flera låg- och mellanstadieskolor i Tyresö där lärarna undervisar i de ämnen där de har sin ämnesfördjupning. För varje årskurs finns en klass och ett arbetslag. Varje klass är uppdelad i flera grupper.

— Det här sättet att jobba går hand i hand med legitimationerna. Lärarna får ägna sig åt de ämnen de utbildat sig i och det leder i sin tur till en högre måluppfyllelse, säger Ulrika Mjörud, biträdande rektor.

Hon har just anställt en ­lärare till årskurs 2, med inriktning mot språkinlärning och svenska.

— Med den här ­modellen ökar samarbetet mellan ­lärarna och lärarrollen blir mer proffsig. Systemet med ämneslärare och legitimationer gör att det blir en ännu tydligare vits med att ha pluggat, säger Ulrika Mjörud.

I sexan får eleverna ytter­ligare en ämneslärare, i engelska. De blir vana vid att gå till olika rum och möta olika lärare. På så sätt skolas de in i den rutin de kommer att möta på högstadiet. Men det gäller att vara uppmärksam på att alla barn inte tycker att det är lika lätt att byta mellan olika miljöer, påpekar lärarna. En lösning kan vara att de eleverna får en egen plats i båda rummen.

Klass 3 ingår under det här läsåret inte i ämneslärar­systemet, även om de har andra lärare i musik, slöjd och idrott och hälsa. Både skolledning och lärare har sett att eleverna behöver vänja sig lite mer vid att ha flera vuxna omkring sig, innan de går över till modellen med två klasslärare.

Eleverna i fyran har samlats hos Ulrika Lindgren. På tavlan har hon skrivit upp de mål som gäller för dagens undervisning.

— Jag har planerat lektionen, Helen finns med som stöd.

Ett entusiastiskt sorl fyller klassrummet när eleverna beskriver geometriska figurer för varandra. De har byggt figurer av små klossar och övat sig i att rita av dem. Den avslutande reflektionen visar att övningen var både jättekul och klurig.

— Vad var det som var jätte­kul? frågar läraren för att träna eleverna i att motivera svaren.

Snart ska hon ha samma genomgång med den andra gruppen.

— Har ni något tips till mig hur jag kan göra lektionen bättre? undrar Ulrika Lindgren och möts av en rad uppmuntrande förslag.