Allt fler nyanlända och asylsökande elever kommer till skolorna. I många kommuner är läget mycket ansträngt och det gör att skolor riskerar bryta mot lagar och regler. Skolinspektionen har dock förståelse för situationen och väljer att inte ingripa.
Fler flyktingar betyder fler elever i landets skolor som har rätt till undervisning. Fler elever betyder också ökat behov av lärare. Det råder redan i dag brist på legitimerade och behöriga lärare i många ämnen och det ökade mottagandet innebär än större rekryteringsutmaningar för många skolor.
Situationen är mycket ansträngd, enligt Sveriges Kommuner och Landsting (SKL). Organisationen kräver därför lättnader i olika regelverk som gäller skolan. SKL vill till exempel att kommunerna ska slippa kritik från Skolinspektionen när de saknar legitimerade och behöriga lärare i alla ämnen.
– Det finns ungefär 70.000 asylsökande och nyanlända barn i grund- och gymnasieskolan. Det motsvarar nästan en hel årskurs elever. Att då få kritik om man inte lyckas rekrytera legitimerade och behöriga lärare i alla ämnen är inte bra, säger Per-Arne Andersson, avdelningschef på SKL.
Risken för det är dock liten.
– Vi kritiserar väldigt sällan att man inte använder sig av behöriga lärare. Det finns ju rätt omfattande undantagsregler och lagstiftaren har ju också sagt att om det inte finns någon behörig och legitimerad får man ta en annan lämplig person, säger Marie Axelsson, rättschef på Skolinspektionen.
På Skolinspektionen är man väl införstådd med verkligheten ute i kommunerna.
– Om vi ser brister och att det beror på att man brottas med svårigheter som följer av att man under kort tid får många nyanlända barn, då tar vi hänsyn till det och väljer att avstå från att ingripa. Det kan också vara att vi förelägger, men att de får väldigt lång tid på sig att rätta till en brist, säger Marie Axelsson.
Ett exempel på när Skolinspektionen väljer att inte kritisera, trots att det handlar om lagbrott, gäller fjärrundervisning mellan kommuner. I dag är det inte tillåtet för en kommun att använda sig av en lärare som är anställd i en annan kommun. Trots det använder sig vissa av fjärrundervisning när det gäller modersmålslärare och studiehandledare på modersmålet. De gör det för att uppfylla andra krav i skollagen samtidigt som det är omöjligt att få tag på dessa kategorier inom kommunen.
Såväl Skolinspektionen som Skolverket, SKL och en riksdagsmajoritet har påtalat att lagstiftningen därför borde ses över. Det ser nu ut att bli verklighet.