Den uppblossade striden mellan Sveriges skolledarförbund och Lärarförbundet om vem som gjort mest för skolledarna vid regeringens lärarlönesamtal går vidare. Lärarförbundet förvanskar historien, enligt Skolledarnas Matz Nilsson. Hur kan Skolledarna ha åsikter om samtal de lämnat? undrar Lärarförbundet.
Det råder fortsatt oenighet mellan Sveriges skolledarförbund och Lärarförbundet om vem som sett till att skolledare är inkluderade i regeringens satsning på att höja lärarlönerna – den så kallade nationella samlingen.
”Tack vare Lärarförbundet kommer skolledare att kunna ta del av regeringens lönesatsning på tre miljarder.”, skriver Lärarförbundet på sin hemsida. Där står också: ”Lärarförbundet har, som enda representant för skolledare, funnits med i samtalen hela tiden. Förbundet har stått för en linje där även skolledare ska kunna få del av pengarna.”
Sveriges skolledarförbund håller inte med.
– Vi häpnar över Lärarförbundets utspel och förbundets sätt att hantera historieskrivningen, säger dess ordförande Matz Nilsson i ett uttalande.
”Sveriges skolledarförbund drev som enda förbund skolledares inkludering i samtalen”, skriver förbundet i ett pressmeddelande.
Ann-Charlotte Gavelin-Rydman, ordförande för Lärarförbundet Skolledare, reagerar på Skolledarförbundets uttalanden:
– Det är förståeligt att Skolledarförbundet vill ta plats i denna fråga. Dock återstår för Skolledarförbundet att förklara hur man kan ha åsikter kring vad som sagts och vilka frågor som drivits, i samtal som man själv valt att lämna, säger hon till Lärarnas tidning.
Enligt Lärarförbundets ordförande Johanna Jaara Åstrand har det aldrig varit någon tvekan om att den första delen av nationell samling handlat om vikten av ett lärarlönelyft.
– Det var regeringens ingång och det har också varit vår. Vi har till skillnad från Skolledarförbundet suttit kvar under hela förhandlingsprocessen och inriktat vårt arbete på att påverka kriterierna som ska ligga till grund för fördelningen av de tre miljarderna ute hos huvudmännen. Under processen kom parterna fram till fyra kriterier och att man skulle vara legitimerad för att komma ifråga. Om du som rektor har arbetsuppgifter som överensstämmer med kriterierna diskvalificeras du inte bara för att du är skolledare, säger hon.
Här råder uppenbarligen en faktisk oenighet. Sveriges skolledarförbund är kritiska till att satsningen på skolledarna kopplas till innehav av lärarlegitimation. Skolledare borde inkluderats i egenskap av en egen profession, anser förbundet.
Johanna Jaara Åstrand poängterar att hon är mycket medveten om vikten av att göra skolledaryrket attraktivt.
– Skolledarnas frågor kring pedagogiskt ledarskap och hur man kan utveckla förutsättningarna för att göra ett bra jobb och få fler att ta sig an detta diskuterar vi nu i steg två av nationell samling, säger hon.
Vad tycker du om att det utbrutit ett ordkrig?
– Det är fruktansvärt onödigt och olyckligt. Det är viktigare än någonsin att vi står upp för vår profession. Skolledaryrket och läraryrket är olika delar av samma profession. Vi har samma mål: att skapa så bra verksamhet som möjligt för eleverna.