Ett nytt avtal för lärarna i kommunerna är klart. Avtalet är helt utan siffror och gäller i två år. – Vi bedömer att ett sifferlöst avtal skapar bäst förutsättningar för en fortsatt bra löneutveckling för lärarna, säger Lärarförbundets ordförande Johanna Jaara Åstrand.
Lärarförbundet, Lärarnas Riksförbund och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL), har rekordtidigt gjort upp om ett nytt avtal utan garanterade löneökningar.
Det nuvarande avtalet löper inte ut förrän den sista mars. Men parterna har redan kommit överens om ett nytt avtal, som gäller direkt från undertecknandet i går, den 16 november.
– Vi är överens med Sveriges största lärararbetsgivare om att det är helt nödvändigt med en fortsatt uppvärdering av lärarlönerna. Det är inte en siffra i ett avtal som kan åstadkomma en sådan uppvärdering, med tanke på hur svensk lönebildning fungerar. Utan det som krävs är en vilja och en stark medvetenhet hos arbetsgivaren att göra läraryrket mer attraktivt och att värdesätta sina lärare på ett annat sätt, säger Johanna Jaara Åstrand.En avgörande anledning till brådskan och till att avtalet börjar gälla omedelbart är att lärarfacken vill sätta press på regering och riksdag. Detta handlar om regeringens aviserade satsning på höjda lärarlöner med tre miljarder kronor från hösten 2016. Enligt planeringen ska riksdagen fatta beslut om lärarmiljarderna i samband med att budgetpropositionen klubbas i december.
På grund av det osäkra parlamentariska läget i riksdagen har lärarfacken fått in en uppsägningsklausul i det nya avtalet. Klausulen ger facken möjlighet att säga upp avtalet under december månad, om riksdagen av någon anledning inte skulle besluta om lärarmiljarderna.
Regeringens lärarlönesatsning har ytterligare bäring på det nya läraravtalet. I den promemoria som regeringen har skickat på remiss står det nämligen att huvudmännen måste höja lönen för lärarna utöver vad som följer av den ordinarie löneöversynen för att få del av statsbidraget till lärarlönesatsningen.
Det nya avtalet innehåller tydliga gemensamma skrivningar från fack och arbetsgivare om att läraryrket ska uppvärderas. Det står till exempel att de centrala parterna är överens om att ”förstärka attraktiviteten och förutsättningarna för läraryrket” och att ”de kommunala huvudmännens ansvarstagande för en fortsatt lönemässig utveckling för sektorns lärare är också viktig”.
– De skrivningar vi har nu förbinder faktiskt kommunerna att satsa extra på lärarna i den ordinarie löneöversynen, säger Johanna Jaara Åstrand.
Lärarnas senaste fyraåriga avtal var också delvis sifferlöst. Det första året gav 4,2 procent, det andra året skulle lärarna få minst lika mycket som den löneledande industrin, medan de två sista åren var sifferlösa.
Under alla dessa fyra år har lärarna fått högre löneökningar än vad övrig arbetsmarknad i genomsnitt har fått, enligt Lärarförbundets beräkningar.
Det nya avtalet är i huvudsak en förlängning av det senaste avtalet, med vissa förändringar.
SKL, Lärarförbundet och Lärarnas Riksförbund är även överens om att:
- Stödja lokala parter i hanteringen av den lokala lönebildningen.
- Föreslå åtgärder för att förbättra reformen med förstelärare och lektorer.
- Lämna gemensamma förslag om hur introduktionsperioden och lärarutbildningens verksamhetsförlagda del kan förbättras.
- Bidra med insatser så att nyanlända lärare snabbt kan få bli behöriga lärare.
- Utarbeta ett stödmaterial till den nya arbetsmiljöföreskriften anpassat för skolan och förskolan.
- Att avtalet börjar gälla direkt påverkar inte de årliga lokala löneöversynerna ute i kommunerna. Dessa ska genomföras som vanligt den första april varje år.