Många kommuner saknar IT-strategi

Skolverket arbetar just nu med att ta fram en nationell strategi för skolan, bland annat för att koppla tillgången på datorer till hur de används i undervisningen. Ett mål är att få fart på det lokala ­strategiarbetet.

Men bara cirka 40 procent av kommunerna svarar att de har en lokal strategi som omfattar hur digitala pedagogiska verktyg och arbetssätt kan användas i undervisningen.

— Det gör mig deprimerad. I och med att så många skolor har köpt datorer och andra verktyg hade jag trott att det skulle finnas fler strategi­dokument, säger Uno Fors, professor i data- och systemvetenskap vid Stockholms universitet.

I sin verksamhet har han pekat på stora brister i hur sam­bandet mellan pedagogik och IT behandlas i lärarutbildningarna.

Av landets 290 kommuner har 208 besvarat Lärarnas tidnings enkät. Genom en-till-en-satsningar har de flesta elever och lärare i dag tillgång till datorer eller lärplattor. Att en överväldigande del av kommunerna ändå inte har en strategi för hur de ska användas betecknar Uno Fors som kapitalförstöring.

— Digital utrustning blir rasande fort inaktuell. Skolor som köper datorer men inte först tänker igenom hur de ska användas börjar i fel ände, säger han.

Lärarnas tidnings undersökning visar också att det i de lokala strategier som finns ofta saknas skrivningar om källkritik, säkerhet och före­byggande av kränkningar för att säkerställa att eleverna använder IT på ett ansvarsfullt sätt.

Jönköping har inlett arbetet med att ta fram en lokal strategi. Claes Axelsson, IT-strateg på utbildningsförvaltningen, konstaterar att det fram till för cirka ett år sedan inte varit någon prioriterad fråga.

— Framför allt handlar det om vilka ledare man har. Om inte rektorn äger frågan blir det bara digitala öar utan sammanhang, säger han.

Lärarna måste få utbildning och bättre möjligheter att ta till sig tekniken, framhåller han. Just nu förbereder förvaltningen i Jönköping en omfattande kompetensutveckling och en digital plattform för kollegialt lärande.

— Man måste väcka lärarnas intresse. Det kan inte kommenderas fram, säger Claes Axelsson.

Järfälla har en lokal IT-strategi för skolan, men har inte kopplat den till hur digitala pedagogiska verktyg och arbetssätt kan användas i ­undervisningen.

— Det är lärarna som ska utveckla på vilket sätt de bäst använder tekniken och utrustningen. Vi kan bidra med ett tänk om hur man kan göra och med att skapa förutsättningar för kompetensutveckling, ­säger barn- och ungdoms­direktör Minna Avrin.

Bland dem som inte har någon lokal IT-strategi för skolan finns Kalix, som 2001 utsågs till Sveriges bästa IT-kommun. Den gången hyllades Kalix för sina rådslag på nätet, där medborgarna kunde uttrycka sin mening i olika frågor.

Att kommunen inte har tankar om den digitala utvecklingen av skolan på pränt betyder inte att man inget gör, betonar utbildningsnämndens ordförande Sven Nordlund (MP).

— Våra verksamhetsutvecklare är ute i klassrummen. Inte sitter de på kommunkontoret och skriver planer och strategier, säger han.