Den nya läroplanen och kursplanerna har tagits emot väl av lärarkåren, men genomförandet har på flera sätt varit problematiskt. Fortfarande finns problemområden. Det visar en utvärdering som Skolverket har gjort.
Skolverket har studerat hur de skolreformer som sjösattes 2011 (se faktaruta) har tagits emot av lärare som undervisar i årskurs 7-9. Myndigheten har besökt nio skolor under fyra års tid för att se hur reformerna implementerats och hur det har påverkat lärarnas arbete.
Utvärderingen visar att lärarna uppskattar den nya skollagen och den nya kursplanen och att den används aktivt både i planering och i kommunikation med eleverna. Lärarna tycker att kunskapskraven är tydligare och mer användbara än de tidigare. Men reformerna genomfördes alltför fort och det fanns brister i genomförandet.
Tanken var att nyckelpersoner på skolorna skulle delta i Skolverkets konferenser och ta del av all information, för att sedan sprida dessa kunskaper till alla på skolan.
”Tid, organisation, klimat och ledarskap spelade en roll för hur implementeringsprocessen i praktiken föll ut och dessa förutsättningar varierade mellan olika kommuner, utbildningsföretag och skolor”, skriver myndigheten.
Även om de flesta av lärarna sa sig vara bekväma med den nya läroplanen våren 2014 påpekade många att den ännu inte var fullt ut genomförd i praktiken.
Skolverket lyfter fram tre stötestenar i implementeringen.
- Värdeorden i kunskapskraven. Här önskar sig lärarna fler och tydligare exempel för att lättare kunna bedöma och betygsätta elever.
- Frågetecken kring centrala innehållets roll i betyg och bedömning. Här upplever lärarna en otydlighet.
- Hårda regler för betygen A, C och E. Lärarna anser bestämmelsen att elever som inte uppfyller kraven i någon enstaka del inte kan få betyget är alltför sträng, och att den dessutom kräver alltför mycket dokumentation.
Har reformerna då lett till att lärarna arbetar annorlunda idag? Ja, till en del. Men förändringarna är små vad gäller både arbetet med bedömning, undervisningens innehåll och arbetsformer. Detta varierade mellan olika lärare och ämnen.
Fyra av fem lärare tycker att stressen och administrationen ökat i och med reformerna. Tidsbristen lärarna upplever är det största hindret för att reformerna ska landa fullt ut framöver, enligt rapporten. Lärarna önskar sig mer tid för reflektion, gemensamma pedagogiska diskussioner, planering och för att pröva nya grepp.
Lärarlegitimationsreformen hade hösten 2014 lett till att en femtedel av lärarna fortbildat sig. Bara ett fåtal ansåg då att den hade höjt yrkets status. De många förändringarna i reformen har minskat legitimationens betydelse, menade lärarna i undersökningen.
Lärare i kemi, samhällskunskap och svenska intervjuades i undersökningen, liksom skolledare. En enkät har också gått ut till ett större slumpat urval av lärare vid tre tillfällen under perioden 2011 till 2014.
Lotta Holmström