
Betyget A känns typ »yes!«, B är de glada för. C — de överlever men kan bättre. D och E är lika med »usch«.
Sofia Andersson och Ella Enström är två av de nästan etthundra tusen 15-åringar som nu brottas med gymnasievalet i februari. De hör till de ambitiösare i sin niondeklass på Vasaskolan i Kalmar och har mest A:n och B:n.
— Vi pluggar en eller ett par timmar per dag. En gång satt vi och skrev i fyra timmar. Fast ibland repeterar jag bara glosor i en kvart och på fredagar brukar jag inte plugga så mycket, säger Ella Enström.
— Jag gör gärna läxor på söndagar för att få det överstökat. Många säger att vi inte ska behöva plugga under helgen men det blir ändå så om man vill ha bra betyg, säger Sofia Andersson.
De har precis haft en hemsk vecka med SO-prov i samhällsekonomi, en stor inlämningsuppgift i kemin om miljöförstöring, förhör på franskaglosor och en del annat. Nu är det lugnare. De ska ha muntliga nationella prov i svenska, engelska och matte härnäst och dem kan de inte plugga till.
— Det är det som är så skönt med de nationella. Och eftersom lärarna fokuserar på dem har vi inte så mycket läxor under provperioden, säger Sofia Andersson.
Till gymnasiet väljer de så brett som möjligt. Det innebär naturvetenskapsprogrammet på Lars Kaggskolan.
Sofia Andersson var inne på samhällsvetenskapsprogrammet tidigare. Men hon ändrade sig när studie- och yrkesvägledaren visade cirklar för de olika programmen som visade att »sam« bara leder vidare till ungefär hälften av yrkena på arbetsmarknaden.
— Lyckas man få bra betyg på natur kan man bli vad som helst sedan. Å andra sidan kommer det att krävas väldigt hårt plugg, säger hon.
Det är inte helt enkelt att veta om man ska välja strategiskt eller med hjärtat.
— En lätt linje som samhälle för att få bra betyg, eller en bredare och svårare som natur och kanske få medelmåttiga? Ska vi komma in på högskolan måste vi ju ha bra betyg från gymnasiet, säger Ella Enström.
I deras loggböcker är alla plikter prydligt uppskrivna per dag och de bockas av i den takt de utförs. Det är lätt att få för sig att målmedvetenhet och planering är en kvinnlig gren i skolsammanhang.
— Ja, tjejer pluggar mer men tjänar mindre. Fast det finns några killar i klassen som är bra på matte och sånt. Men majoriteten … jag skulle tippa att de flesta ligger runt D och E, säger Ella Enström.
De två pluggar ofta tillsammans och då umgås de och har kul samtidigt. Dessutom spelar Ella fotboll och Sofia teater flera gånger i veckan. I övrigt kopplar de av med filmtittande på sina surfplattor och håller kontakt med kompisar på Instagram och Snapchat.
— Min mamma vill att jag ska läsa mer böcker än jag gör. Under sommaren läste jag typ tre stycken. Det är härligt när man väl kommit in i en bok men innan dess känns det mest som att jag bara fortsätter med plugget. Då blir det hellre att jag ser en serie eller film, säger Ella Enström.
Det händer att de blir stressade av sina egna krav på att få de högsta betygen. Fast egentligen är deras oro onödig.
— Om jag har B i något och tänker att jag måste höja mig kan läraren säga »Varför då? Du kommer ändå in på det du vill«. Men man vill ju samtidigt känna att man gör bra ifrån sig, säger Sofia Andersson.
Hon var mer stressad i åttan. Då bad både läraren och mamma henne att tagga ner med läxläsningen. Och hon försöker ta det lite lugnare, men motvilligt.
— Nu är ju sista året och då ska man kämpa, tycker jag.