Näringslivet vill förändra rektorers ledarskap

När Näringslivets forskningsberedning under ett seminarium lämnar över rapporten ”Rektorns roll för en förbättrad skola och undervisning” till utbildningsminister Gustav Fridolin (MP) skräder beredningens ordförande Håkan Mogren, tidigare vd för Astra, inte orden.

– Rektors administrativa belastning är oerhört stor. Är då livet utanför rektorsexpeditionen lite för oroligt kan administrationen bli en sorts trygghet som man flyr till. Vi kallar den för rektorernas snuttefilt, säger han och försäkrar snabbt att det inte är menat att låta lika överlägset som det kanske gör. 

– Men det är lätt att ägna sig åt det som är tryggare och lättare att hantera och administration är lättare att hantera än de verkliga problemen på golvet.

 

Att en chef inom näringslivet skulle ägna 40 procent av sin arbetstid åt administration är otänkbart, enligt rapporten. Ändå är det inget ovanligt inom skolans värld. Lösningen som beredningen föreslår är att ge rektorer mandat att rekrytera kvalificerade administrativa chefer. Skolans överordnade styrkedja måste dessutom renodlas och förtydligas. Vidare behöver rektors kompetensutveckling stärkas, genom förändrad rektorsutbildning, förbättring av de digitala kunskaperna och genom ett införande av mentorskap från näringslivet. 

 

I rapporten föreslås också att rektorsrollen omvandlas till en vd-tjänst med ökat självbestämmande och ökat ansvar. Detta kräver, enligt Näringslivets forskningsberedning, en lönenivå som motsvarar ansvaret. Men också utökade möjligheter för arbetsgivaren att utkräva ansvar från sina rektorer. Beredningen anser därför att rektorerna, liksom många chefer inom näringslivet, bör undantas från lagen om anställningsskydd. 

 

Det förslaget fick flera av seminariets övriga deltagare att protestera. Bland andra Lärarförbundet Skolledares ordförande Ann-Charlotte Gavelin Rydman, som inte tycker att problemet är att skolledare stannar för länge på sin post utan att omsättningen är för stor.

– Våra undersökningar visar inte att man flyr in i det administrativa arbetet utan att man flyr från det. Man lämnar yrket eftersom man inte får möjlighet att utöva det pedagogiska ledarskapet, säger hon. 

 

Svenskt Näringsliv anser att ett tydligt ledarskap är en grundläggande förutsättning för att resultaten i den svenska skolan ska kunna förbättras. Men i dag finns, enligt organisationen, för många hinder som försvårar, och i vissa fall omöjliggör, ett sådant ledarskap. Näringslivets forskningsberedning vill därför ha en ”quick start” på arbetet med att förändra ledarskapet i skolan. 

– Alla är väl eniga om att skolan inte mår bra. Behöver vi verkligen ställa mer diagnos eller kan vi välja några åkommor som vi behandlar direkt, frågar Håkan Moberg under seminariet och undrar om utbildningsministern delar åsikten att det går att vidta åtgärder direkt utan att invänta fler utredningar. 

– Jag tror att vi måste jobba i två hastigheter, svarar Gustav Fridolin. 

 

Han säger sig kunna se tre saker som han på sin nivå i styrkedjan, det vill säga högst upp, kan göra direkt samtidigt som Skolkommissionen arbetar med att ta fram förslag om hur skolan kan förbättras på lång sikt. De tre sakerna handlar om tid, mandat och stöd.

 

Vad gäller tid kan rektorernas statliga tidstjuvar, enligt utbildningsministern, minska genom beslutade reformer kring reglerna om särskilt stöd och genom att de nationella proven blir färre och, så småningom, digitala. 

 

När det gäller att öka rektors mandat påpekar Gustav Fridolin att det arbetet pågår genom utredningen ”Rektorn och styrkedjan”, som varit ute på remiss under hösten.

 

Utökat stöd till rektorerna finns bland annat inom den praktiknära forskning som Skolforskningsinstitutet ska ta fram och beslutade förändringar inom myndighetsstyrningen, framhåller Fridolin. De förändringarna består i att Skolinspektionen nu koncentrerar sig på att följa upp de 20 procent av Sveriges skolor som anses ha störst behov och i att Skolverket genom regeringsuppdraget ”Samverkan för bästa skola” också ger stöd till de skolor som mest behöver det.