När lärarna på tio skolor med låga kunskapsresultat fick hjälp att utveckla sitt arbetssätt höjdes resultaten i engelska och svenska som andraspråk på bara två år. Men exakt vilken insats som gav störst effekt är oklart.
Skolverket har åren 2012–2014 drivit ett särskilt projekt riktat mot tio skolor med låga kunskapsresultat. Syftet har varit att höja resultaten genom att stärka lärares kompetens via handledning och fortbildning. Projektet har nu utvärderats av Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering (IFAU).
När det gäller kunskapsresultaten har man sett effekter på betyg och resultat på nationella prov i årskurs 9.
– Effekterna i engelska samt svenska som andraspråk är stora. I engelska handlar det om en förbättring med omkring 20 procent och i svenska som andraspråk om cirka 13 procent, säger Caroline Hall, en av rapportförfattarna.
Författarna påpekar att de bara kunnat mäta effekterna under projektets två första år. För de elever som avslutade grundskolan våren 2015 saknas data än så länge. Det är också de elever som tros ha påverkats mest av projektet eftersom de dragit nytta av det längst.
Vilka insatser som gett effekt går dock inte att säga.
– Vi vet inte exakt vad de goda resultaten för eleverna beror på. Det är ett batteri av åtgärder som sattes in samtidigt, säger Kristina Sibbmark, en annan av författarna.
Vad var det då lärarna fick möjlighet att förbättra?
Alla lärare på de tio skolorna deltog i grupphandledning och en kurs i språkutvecklande arbetssätt. Det var de centrala delarna.
Lärarnas upplevelser av grupphandledningen är splittrad. Många är nöjda, för andra har den inte fungerat.
Nästan alla lärare var positiva till kursen i språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt. Vilka effekter den gav på resultaten har dock inte undersökts. Resultaten ”antyder” att den skulle kunna ha positiva effekter, skriver dock författarna och efterlyser en försöksverksamhet där det kan studeras närmare.
Det har också förekommit individuell handledning. Här är bilden mer samstämmigt positiv. Det fria valet att delta tror dock rapportförfattarna har verkat motiverande och påverkat upplevelsen i positiv riktning.
Rapportförfattarna lämnar också brasklappen att effekterna på resultaten inte med nödvändighet behöver bero på kompetensförstärkningen utan också kan bero på att skolorna genom projektet lyckats behålla eller rekrytera bättre lärare.
Omsättningen på lärare är mycket stor i de tio utvalda skolorna. Det kan också innebära framtida problem. Om syftet är att förbättra elevresultaten genom att förbättra kompetensen hos lärarna som arbetar där, hjälper det föga på sikt om de byter arbetsplats.
På elevnivå tycks Skolverkets projekt ha haft positiva konsekvenser. Analysen visar att lärarna, enligt eleverna, undervisar bättre och att det är bättre arbetsklimat i klassrummet jämfört med vad som skulle varit fallet utan projektet. Huruvida de också lärt sig mer på grund av detta är inte utrett.
Mats Thorén