Snäll bedömning på vfu:n får kritik

Hon är projektledare för en uppföljning av den verksamhetsförlagda utbildningen inom lärar- och förskollärarutbildningarna. Den visar att endast 1,7 procent av studenterna blev underkända på sina vfu-kurser höstterminen 2014. Sex lärosäten underkände inte någon student. Någon statistik över hur många som normalt blir underkända på högskolekurser finns inte.

— Men det är inte ovanligt att upp till 30 procent blir underkända och då är det i regel på helt teoretiska kurser. Under vfu-kursen räcker det inte att behärska teorin. Studenten måste också kunna omsätta den i sin praktik, ­säger Jana Hejzlar.

UKÄ pekar ut flera tänkbara orsaker till att så få studenter blir underkända. En är att alltför få vfu-handledare på skolorna har handledarutbildning. Huvudmännen behöver ge handledarna bättre förutsättningar att gå utbildningen. UKÄ föreslår också att ett statligt handledarlyft införs. Hand­ledarens omdöme om studenten har ofta avgörande betydelse för examinationen.

— Utifrån våra samtal med handledare och studenter ser vi tydliga tecken på att de inte alltid är helt insatta i kurs­målen, säger Jana Hejzlar.

I statistiken över underkända finns vissa oklarheter. En del lärosäten räknar in de studenter som hoppar av under sin vfu medan andra inte gör det. Några lärosäten som Lärarnas tidning kontaktat framhåller att de har tyngdpunkten på sin vfu under vårterminerna, och inte under hösten som UKÄ granskade.

Högskolan i Gävle tillhör de som hade noll underkända.

— Jag vet att vi ­underkänner studenter även om vi inte gjorde det den termin som undersöktes. Jag kan inte säga att vi underkänner för få men vi har inlett en diskussion utifrån rapportens resultat. Jag tror inte att de förvånar något lärosäte, säger Britt-Marie Sandin Andersson, vfu-samordnare på Högskolan i Gävle.

Inte heller på Karlstads universitet underkändes någon av studenterna under den granskade terminen. Frågan är om det är ett problem eller inte.

— Det beror på. Det är ett problem om man antar att utbildningen håller alltför låg kvalitet och att vi släpper igenom för många studenter. Men vi har många tidiga avhopp och då kan det vara rimligt med få underkända, säger Björn Åstrand, dekan på lärarutbildningen i Karlstad.

— Jag tror att sanningen ligger däremellan. De som inte är dedikerade kliver av rätt tidigt men examinationen behöver också vara skarpare.

Även Björn Åstrand anser att kommunerna måste se till att fler handledare får utbildning och tid till uppdraget. Han driver också frågan om ett nytt ersättningssystem (se artikel nedan) för att få bättre samverkan mellan universitet och huvudman.

— Men för att verkligen lyfta nivån borde det införas en samlad lämplighetsbedömning av studenten mitt under utbildningen. Den kunde ut­föras av ett kollegium bestående av alla som haft med studenten att göra. En så kvalificerad bedömning kräver stora resurser men frågan är om vi har råd att vara utan den.

Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) ser också ett behov av fler vfu-handledare med handledarutbildning.

— Det kommunerna kan göra är att ge lärarna förutsättningar att gå handledarutbildningen och att uppmuntra dem att gå den. Det behöver komma in i planeringen på en strategisk nivå. Det handlar då om utbildning parallellt med arbetet för att inte behöva ta in fler vikarier, säger Ulrika Wallén, utredare på SKL.