Regeringen vill införa tydligare skrivningar i skollagen om tilläggsbelopp som kan betalas ut för särskilt stöd. Den tidigare skrivningen har medfört att alltför många ansökningar avslås, enligt regeringen.
Det var den förra, borgerliga, regeringen som tog initiativ till att se över skrivningen om när ett tilläggsbelopp kan betalas ut till skolor med barn och elever i behov av särskilt stöd.
Efter en dom i Högsta förvaltningsdomstolen 2012 har praxis varit att enbart elever med stödbehov som inte är förknippat med undervisningen kan få tilläggsbelopp. Det har enligt den förra regeringen slagit särskilt hårt mot barn och elever i små fristående förskolor och skolor samt resursskolor.
Nu har den nuvarande regeringen gått vidare med förslaget i en lagrådsremiss. Regeringen vill att det ska skrivas ut i skollagen att tilläggsbeloppen ska bestämmas för varje individ och att det även kan gälla ”extraordinära stödåtgärder som har anknytning till undervisningssituationen”, till exempel för barn/elever med stora inlärningssvårigheter.
– Det här är en viktig förändring för några av de mest utsatta eleverna och för skolor som arbetar särskilt med dem. Att investera tidigt så att alla elever, med olika förutsättningar, får en bra skola kommer innebära att stora kostnader besparas både för samhället i stort och för enskilda individer, säger utbildningsminister Gustav Fridolin.
Förslaget hänger ihop med skolkostnadsutredningen som ska se över hela bidragssystemet, bland annat om bidrag för särskilt stöd i friskolor. Den utredningen ska lämna sitt förslag den 1 oktober i år.
Lotta Holmström