Ett ökat samarbete mellan skola och högskola. Så jobbar Jönköping för att göra en rättvisare bedömning av vfu-studenterna.
På Norrängens förskola i Huskvarna arbetar en av många viktiga kuggar i Jönköpings vfu-organisation. Förskolläraren Nils Stillström är handledare och utvecklingsledare inom vfu på tre förskolor och en grundskola i området. Det är han som håller i kontakten med högskolan och ansvarar för fördelningen av vfu-studenter till handledarna.
— Jag upplever att de studenter vi har haft här har varit redo att gå vidare efter sin vfu. Så fort vi har en minsta tveksamhet angående någon student kontaktar vi högskolan, berättar han.
Som handledare har Nils Stillström ett stort inflytande över studentens betyg på vfu-kursen. Efter varje vfu-period fyller han i en bedömningsmatris som är ett viktigt underlag för betyget. Matriserna följer en progression och ställer allt högre krav för varje period.
Men det är långt ifrån det enda underlaget. Ansvarig lärare på högskolan kommer på besök under alla fyra vfu-perioderna. Under tre av dem observerar lärarutbildaren studentens arbete under ett pass i en barngrupp eller en lektion. I de fall det finns tveksamheter kring studenten kan lärarutbildaren återkomma en eller flera gånger.
— Jag tycker att vi ställer höga krav på studenterna. Vi arbetar också mycket med att ställa likvärdiga krav. Dels genom att vi handledare på förskolorna och skolan diskuterar frågorna och dels genom handledarträffarna på högskolan.
De studenter som Nils Stillström placerar kommer till handledare som har fått utbildning. För att studenten ska få en rättvis bedömning måste handledaren ha goda kunskaper om hela processen.
— Man måste kunna genomföra handledningen och föra samtal med studenten på ett bra sätt. Annars går det inte att göra en korrekt bedömning, säger han.
Jönköping University tillhör de högskolor som underkänner störst andel vfu-studenter — 6,5 procent — enligt UKÄ:s granskning. Jesper Dahlquist, utvecklingsledare för vfu på lärarprogrammet, tror ändå att alltför få underkänns.
— Handledarna kommer ofta väldigt nära studenterna och det kan då vara tufft att underkänna. Det ankommer på oss men vi är inte en del av studenternas vardag på samma sätt, säger Jesper Dahlquist.
De vanligaste skälen till underkännande är bristande ämneskunskaper eller brister i ledarskap och kommunikation, enligt Jesper Dahlquist. Studenten kan då få göra om delar av eller hela sin vfu, max två gånger.
— Det är inte ovanligt att studenten då klarar lärandemålen. Oftast växer man som människa under de år som utbildningen varar.
Jesper Dahlquist anser att Jönköpings vfu-organisation fungerar väl och att samarbetet med kommuner, skolor och förskolor fungerar bra. Men det finns fortfarande en del att utveckla, anser han.
— Högskola och skola borde knytas ännu närmare varandra och till det bidrar försöket med övningsskolor som vi deltar i. Det är viktigt att vi inte släpper igenom studenter som sedan inte klarar av arbetet som lärare. Det vore ett stort underkännande av vår utbildning, säger Jesper Dahlquist.