Trots att medier nästan varje vecka rapporterar om hot mot skolor så har de inte ökat, totalt sett. Hoten går i vågor, och är svåra att spåra för polisen.
– Vi på Skolverket kan inte generellt säga att hoten har ökat. Vi har ingen statistik, men vi har inte sett någon ökning utifrån de samtal vi får, säger Hugo Wester, undervisningsråd på Skolverket.
Anders Ahlqvist, verksamhetsspecialist på nationellt IT-brottscenter hos polisen, är inne på samma linje.
– Skolhot går i vågor. Efter en händelse som den i Trollhättan, eller en skolskjutning i USA eller i Finland, så ser vi att det får återklang här som en uppgång, Men så går det ned igen tills en ny händelse inträffar, säger Anders Ahlqvist.
Ofta kommer hot mot skolorna via sociala medier. Det gör det ofta svårt för polisen, berättar han. En relativt ny app, Jodel, är omöjlig för polisen att spåra.
– Jodel bygger på att de som finns i närområdet kan se det som skrivs, men det går att manipulera platsen. Det finns ingen att vända sig till för att spåra data, det finns ingen server inblandad, säger han.
Det finns fler liknande appar och kommunikationstjänster som inte heller går att spåra, berättar han Fast polisen vill inte att folk ska veta om svårigheterna. Men att gå så långt som att ropa på förbud mot dessa vill han inte.
– Nej, det är inte polisens uppgift att säga att det borde förbjudas. Det är en balansgång, om man inför spärrar och funktioner så finns också stora nackdelar. Vem ska exempelvis bestämma vad som ska förbjudas, säger han.
Hoten tas för det mesta på allvar.
– Vårt budskap är att lämna till polisen att bedöma allvaret, säger Hugo Wester.
Fast det är svårt för polisen när det bara handlar om ett par rader text utan sammanhang.
– Oftast måste vi springa på de här bollarna. Jag skulle vilja se den beslutsfattare som inte gjorde det, säger Anders Ahlqvist.
Johanna Cederblad/TT