Skolverket annonserar efter 25 nya chefer och sjösätter en helt ny organisation. Regeringen minskar detaljstyrningen, men de många tidsbegränsade uppdragen fortsätter hämma myndighetens långsiktiga arbete.
Den 1 april träder Skolverkets nya organisation i kraft. Under de senaste åren har myndigheten vuxit kraftigt, men inte anpassat kostymen. Lärarlegitimationerna är ett av många regeringsuppdrag av ny karaktär som tagit kraft från myndighetens långsiktiga utvecklingsarbete.
– Det här är lite av en omstart, säger Niclas Westin, som leder arbete med att förändra Skolverkets organisation.
Statskontoret konstaterade i somras att regeringens detaljstyrning gör att Skolverket inte kan använda statliga medel på ett effektivt sätt.
– Vi får en påse pengar för att genomföra ett uppdrag. Har man några sådana går det att hantera, men vi har väldigt många och det gör att en stor andel av vår personal och fasta kostnader finansieras med tillfälliga pengar, säger Niclas Westin.
Så länge tillfälliga pengar styr har myndigheten tvekat inför att binda upp sig med fasta kostnader.
– Vi har problem med att finansiera sådant som inte är direkt kopplat till genomförandet av ett uppdrag. Det hämmar det långsiktiga strategiska arbete.
Niclas Westin konstaterar att det också i viss utsträckning påverkar Skolverkets möjligheter att rekrytera kompetenta personer. Finansieringen tvingar myndigheten att i stor utsträckning förlita sig till visstidsanställd personal.
Att Skolverket nu rekryterar 25 nya chefer beror på att den nya organisationen består av fler och mindre enheter. I den nuvarande organisationen finns enligt Niclas Westin flera orimligt stora enheter.
– Vi vill att våra chefer får en rimlig arbetssituation och att medarbetarna får en rimlig och bra tillgång till sina chefer.
Alla de nya chefsjobben är tillsvidareanställningar. Av de nuvarande cheferna får en del nya roller, men alla är inplacerade i den nya organisationen.
Statskontoret slog i sin rapport fast att den snabba utvecklingen av skolpolitiken har förändrat Skolverkets uppdrag. Myndigheten har vuxit kraftigt, men inte anpassat sin organisation utifrån det förändrade uppdraget.
– Statskontorets rapport är ett viktigt underlag i vårt arbete. Men vi har också gjort egna analyser som landat i samma slutsatser, säger Niclas Westin.
I regleringsbrevet för 2016 har regeringen gjort vissa lättnader i sin styrning, bland annat genom att minska kraven på återrapportering. Några av uppdragen är också mer långsiktiga och gör det möjligt för Skolverket att samla sina resurser kring några projekt istället för att sprida ut dem på många små uppdrag.
– Men några stora förändringar i det som är mest problematiskt har vi än så länge inte sett. De många regeringsuppdragen är fortfarande kvar och den ekonomiska finansiella styrningen är i grunden inte förändrad, säger Niclas Westin.
Torbjörn Tenfält