De tre lärarna sticker ut var och en på sitt eget sätt.
— Men det gemensamma är att alla måste förhålla sig till en dominerande föreställning om vad som anses normalt, säger Hans Ingvar Roth, professor i pedagogik vid Stockholms universitet.
Hans Ingvar Roth har forskat mycket om minoriteter och diskriminering. En generell erfarenhet är att minoritetsgrupper upplever sig exkluderade av den dominerande gruppens föreställningar om vad som är normalt, menar han.
— Men det finns också forskare som hävdar att alla människor bär på mer eller mindre av känslor av utanförskap i samhället. Upplevelserna skiftar men de finns där hos alla.
Hans Ingvar Roth säger att man också måste vara medveten om att det finns grupper som tjänar på att föra ut föreställningar om vad som är normalt.
— Därför är det ett viktigt arbete att ifrågasätta sådana föreställningar.
Det kan handla om en majoritetskultur som vill föreskriva hur ett lands historia ska skildras. Det kan handla om kommersiella intressen som har allt att tjäna på föreställningar om vad som är en normal kropp, för att ta ett par exempel.
När det gäller de tre lärarnas berättelser så skiljer de sig åt.
Den lesbiska Ylva upplever att det har blivit mycket lättare att leva öppet de senaste fem—tio åren.
— Många homosexuella har tidigare upplevt ett smärtsamt utanförskap, särskilt inom skolan. Här har det handlat om att få bort fördomar och vanföreställningar, säger Hans Ingvar Roth.
Den rökande Ulla upplever däremot ett allt tydligare skamfyllt utanförskap. Rökarna har blivit en allt mindre minoritet, särskilt i skolan.
Den rullstolsbundne Calle lider mest av tillvarons praktiska hinder och av att ständigt behöva kämpa för att få adekvata hjälpmedel. Här finns mindre av det utanförskap som handlar om omgivningens fördomar eller det utanförskap som ett missbruk kan skapa.
Calles utanförskap bestäms till stor del i stället av samhällets ovilja att fullt ut göra världen fysiskt tillgänglig för honom.
— När det gäller rökaren kan man inte heller på samma sätt tala om en identitet som när det gäller den homosexuella läraren och den funktionsnedsatta läraren, säger Hans Ingvar Roth.
Rökares beteende är ett problem för andra och för rökaren själv. Men det betyder inte att det ska skuldbeläggas och stigmatiseras, understryker han.
Att sticka ut i skolan kan skilja sig från att sticka ut i samhället i stort.
— Skolan har och ska ha ett fostransuppdrag. Skolan är en miljö där normen sitter i högsätet. Eleverna befinner sig också i åldrar då de är extremt känsliga för påverkan.
Detta gör att det i skolan kan upplevas som särskilt känsligt att tillhöra en minoritetsgrupp.
— Samtidigt är skolan en oerhört viktig arena för kampen mot diskriminering i olika former. Det är ett arbete som måste inkludera både elever och personal och fokusera på klimatet i sin helhet på skolan, menar han.
— Då är det viktigt att inte beskriva normalitet som något som handlar om fastlagda fakta utan se att det rör sig om värderingar som måste lyftas upp och analyseras.