Skolverket inför nya så kallade ”riktmärken” för barngruppers storlek på förskolor. För barn i åldrarna 1–3 år rekommenderas en storlek på sex till tolv barn, medan grupperna med äldre barn, i åldrarna 4–5, bör ha nio till 15 barn. Syftet är att minska gruppernas storlek.
– Vi vet ju att vi har barngrupper som är för stora och det är de vi vill komma åt. Vi vill kunna ge stöd till de förskolorna så att de kan göra bedömningar av om gruppen behöver bli mindre för att man ska kunna skapa kvaliteten, säger Ulrika Lundqvist, chef för enheten för förskola och grundskola på Skolverket.
Myndigheten inför därför nya så kallade riktmärken vilka innebär att grupper för barn i åldrarna 1–3 år rekommenderas en storlek på sex till tolv barn. Mellan nio och 15 barn är rådet för grupper med 4-5-åringar.
– Det är glädjande och visar att vårt arbete har lönat sig. Det kommer att krävas rejäla omprioriteringar från huvudmännen, säger Lärarförbundets ordförande Johanna Jaara Åstrand.
Tillsammans med riktmärkena får kommunerna ett stödmaterial för att de ska kunna se till att grupperna är, som Skollagen kräver, ”väl sammansatta”. Det handlar bland annat om att se till vilka stödbehov som finns hos barnen och hur lokaler och utemiljöer ser ut.
– Vi vill vara tydliga med att man inte kan förlita sig på att man har en god kvalitet bara för att man ligger inom de här spannen. Man måste göra enskilda bedömningar utifrån de förutsättningar som finns på förskolan, säger Ulrika Lundqvist.
För lite drygt tvåår sedan tog myndigheten bort sitt gamla riktmärke om max 15 barn per förskolegrupp, eftersom det inte fungerade som tänkt. Maxsiffran sågs snarare som ett golv. Men utbildningsminister Gustav Fridolin, som gett myndigheten i uppdrag att ta fram riktmärkena, tror det kommer att fungera bättre den här gången.
Om det här visar sig inte fungera då?
– Då får vi diskutera lagstiftning eller andra metoder. Men jag vet att de allra flesta kommuner vill organisera sina barngrupper så att det ger de bästa förutsättningarna för barnen.
Moderaternas skolpolitiska talesperson Camilla Waltersson Grönvall vill se mindre barngrupper i förskolan men är emot riktmärken.
– Vi vill i stället satsa 25 miljoner årligen på att ge Skolinspektionen ett tydligare uppdrag i att granska kvaliteten i förskolan, särskilt utifrån barngruppernas storlek, säger hon.
Roy Melchert är samordnare för skolfrågor på Sveriges Kommuner och Landsting (SKL). Han tycker att det är bra att riktmärket är ett spann och inte ett tak, men menar att det ändå kommer vara svårt för många kommuner att leva upp till det.
– Även om man gärna vill så är det en utmaning. Det handlar om lokalernas utformning, att det är svårt att få tag på personal och dessutom tillkommer det många nyanlända.
Han poängterar att ett riktmärke inte är bindande, men befarar att det ändå kommer att betraktas så av Skolinspektionen.
– Vill man ha en viss siffra måste man finansiera det tydligt från statligt håll, säger han.
Johanna Jaara Åstrand poängterar vikten av att satsa tidigt.
– Investeringar i förskolan betalar tillbaka sig i hela skolväsendet. Att lägga sig utanför de här spannen vore anmärkningsvärt. Det handlar om att se till barnens behov och att möjliggöra för förskollärare att göra ett bra jobb utifrån läroplanen, säger hon.