Skolhuvudmän föreslås få ökade möjligheter att hjälpa varandra med modersmålsundervisning och studiehandledning på modersmålet. – Fjärrundervisning ökar kraftigt möjligheten för huvudmän att hitta studiehandledare, säger utbildningsminister Gustav Fridolin.
Det råder brist på modersmålslärare och studiehandledare som kan olika språk. Modersmålsundervisning är frivilligt men studiehandledning på modersmålet är en rättighet. Många huvudmän har dock svårt att uppfylla den rättigheten eftersom det är svårt att hitta en studiehandledare på rätt språk.
Regeringen vill därför – tillsammans med den borgerliga oppositionen – förbättra kommunala och enskilda huvudmäns möjligheter att hitta dessa personer.
På fredagen kom ett delförslag från en utredning som fått i uppgift att titta på bland annat detta. Utredning föreslår att det ska bli tillåtet för kommuner och enskilda huvudmän att köpa modersmålsundervisning och studiehandledning på modersmålet av andra huvudmän. Det ska kunna ske antingen genom närundervisning (undervisning på samma plats som eleven) eller så kallad fjärrundervisning (undervisning i realtid på distans via länk).
– Genom fjärrundervisning ökar vi kraftigt möjligheten för huvudmän att hitta studiehandledare, sa utbildningsminister Gustav Fridolin vid en presskonferens på fredagen.
Möjligheten till studiehandledning på modersmålet är viktig för elever som kommer till Sverige med blandade skolbakgrunder och som ännu inte har svenskan, enligt utbildningsministern.
– Att de får möjligheten att fortsätta på till exempel matematiken utifrån den kunskapsnivå man ligger på, utifrån den skolbakgrund man har trots att man ännu inte kan de svenska mattetermerna är helt avgörande för att eleven ska kunna få en bra skolstart och i slutändan nå målen.
Utredningens förslag är tänkt att endast vara ett komplement när huvudmannen uttömt andra möjligheter att rekrytera lärare eller ordna det inom sin egen organisation. De får inte användas som ett sätt att minska kostnader.
Förslagen för stöd av arbetsgivarorganisationen Sveriges Kommuner och Landsting (SKL), som länge tryckt på för en förändring.
Utredningen ingår i migrationsuppgörelsen mellan regeringen och den borgerliga oppositionen och förslagen kommer beredas vidare gemensamt. Utredningens slutbetänkande kommer i maj i år.