Tips på lektioner och sätt att använda digitala verktyg i undervisningen. Skolverket vill stärka lärarnas och skolledarnas digitala kunskaper, men skolhuvudmännen får själva finansiera fortbildningen.
Från och med i höst kan skolorna hämta en rad stödinsatser direkt från Skolverkets hemsida för att bli bättre på att använda digital teknik i undervisningen. Regeringen har utsett lärares och rektorers digitala kunskaper som ett av de viktigaste utvecklingsområdena i svenska skola.
– Alla skolor kommer inte göra allt, men förhoppningsvis hitta det de behöver, säger Katarina Lycken Rüter, undervisningsråd på Skolverket.
Bland de insatser Skolverket utlovar i en ny rapport till regeringen finns metoder för att lärarna ska kunna visa hur eleverna kan använda nätet på ett säkert sätt. Eleverna behöver också stärka sitt kritiska förhållningssätt till innehållet. På lite längre sikt kan det bli aktuellt med tips om hur man undervisar i programmering och hur ett större inslag av fjärrundervisning kan fungera.
Insatserna är uppbyggda på ett sätt som liknar Matematiklyftet, det vill säga att fortbildningen äger rum lokalt på skolorna och är tätt knuten till lärarnas ordinarie arbete. Nya idéer prövas i den egna undervisningen.
Några statsbidrag, som i Läslyftet och Mattelyftet, delas dock inte ut för den digitala kompetensutvecklingen. I nuläget finns inga statliga pengar för handledarutbildning, eller till att lärare ska kunna gå ner i tjänst för att ta uppdrag som handledare. Skolverket utreder om det kan gå att få fram pengar inom ramen för skolutvecklingsprogrammet, men än så länge får skolhuvudmännen själva stå för finansieringen.
– Vill man ha den här formen av kompetensutveckling så bygger det på att man skapar tid för det kollegiala lärandet. Det är en fråga som åligger huvudmän och skolledare, säger Katarina Lycken Rüter.
Hon betonar också betydelsen av att stärka rektorernas strategiska kompetens i digitala frågor.
– Det är en viktig nyckel för att de digitala satsningarna ska bli framgångsrika. Skolan behöver arbeta systematiskt och strategiskt med frågorna på ledningsnivå.
Katarina Lycken Rüter understryker att anslagen till myndigheten (se faktaruta) som gäller digital kompetensutveckling är preliminära och kan ändras, till exempel beroende på innehållet i de nationella it-strategier som är på väg att tas fram, och där kompetensutveckling är en stor del.
– Vi måste hela tiden vara på tårna så vi lägger pengarna på rätt ställe, säger hon.
Torbjörn Tenfält