Skolans huvudmän har varit dåliga på att använda statsbidraget till förstelärarlöner. Hundratals miljoner kronor är outnyttjade. 1.688 fler tjänster hade kunnat inrättas.
Lärarnas tidnings granskning visar att hundratals miljoner kronor och tusentals tjänster aldrig utnyttjats av skolhuvudmännen sedan reformen infördes 2013.
Inför läsåret 2015/16 fanns statsbidrag att söka för sammanlagt 16.202 förstelärartjänster. Men i höstas begärde skolhuvudmännen ut pengar för endast 14.514 tjänster. Det betyder att statsbidrag motsvarande 1.688 förstelärartjänster är outnyttjade.
Under läsåret 2013/14 var det drygt 75 miljoner kronor som inte utnyttjades, läsåret därpå var det 74 miljoner kronor.
Det finns inga helårssiffror för innevarande läsår eftersom kommunerna rekvirerar pengar två gånger under perioden. Först i slutet av maj, efter att huvudmännen begärt ut pengar för vårens tjänster, blir det klart hur mycket som skolhuvudmännen kommer att rekvirera för 2015/16.
Men mycket tyder på att det även i år kommer att gå tillbaka åtskilliga miljoner till statskassan i outnyttjade statsbidrag.
Karin Hahn, projektledare för karriärlärartjänsterna på Skolverket, säger att bortfallet på hösten delvis kan 
förklaras med att vissa skolhuvudmän kommer i gång sent med sina rekryteringar. Det kan också bero på att en del förstelärare börjar arbeta deltid eller tar tjänstledigt, blir sjukskrivna under en längre period eller avslutar sina tjänster.
– Då kan skolhuvudmännen inte begära hela bidraget, säger Karin Hahn.
För majoriteten av skolhuvudmännen finns ett uträknat antal tjänster att söka. I vilken utsträckning man fyllt sin förstelärarkvot skiljer sig stort över landet, visar Lärarnas tidnings granskning. Fyra kommuner hade i december 2015 inte tillsatt några förstelärare alls (se faktaruta). Men det är fler fristående skolhuvudmän än kommunala som valt att inte utnyttja statsbidraget.
Lärarnas tidning har ringt ett tiotal kommuner för få en bild av hur skolhuvudmännen resonerar. En del förklarar att de har haft problem att rekrytera förstelärare. Flera skolchefer, som har utnyttjat hela statsbidraget, säger att de haft svårt att ge specifika uppdrag till enskilda förstelärare och lektorer när reformen utökats.
Men det finns även skolhuvudmän som medvetet valt att skynda långsamt och inte rekrytera alla tjänster som de haft rätt till. En sådan är Hudiksvalls kommun och skolchefen Ingela Rauhala. Under detta läsår har man 18 förstelärare och en lektor anställda trots att man kunde begärt statbidrag för ytterligare 39 förstelärare.
– Vi vill säkerställa att det är kvalitet i uppdragen till förstelärarna och transparens kring rekryteringen. Det har gjort att vi inte har någon diskussion alls i vår kommun om vad en förstelärare ska göra eller varför den utsetts. Vår ambition är att bli upplyfta som det goda exemplet, säger Ingela Rauhala.