Efter påtryckningar kom förskollärare och fritidspedagoger med i regeringens lärarlönesatsning. Men arbetsgivarna kan strunta i att satsa på dem ändå.
Lärarlönelyftet är regeringens satsning på att lyfta lönerna för särskilt skickliga lärare. Lönen ska höjas med mellan 2.500 kronor och 3.500 kronor i månaden.
Först förklarade regeringen att satsningen skulle riktas till lärare i grund- och gymnasieskolan. Efter påtryckningar från bland annat Lärarförbundet har regeringen ändrat sig. Även förskollärare i förskolan och fritidspedagoger i fritidshemmen ska nu kunna få det statligt finansierade lönelyftet.
Av de tre miljarder kronorna är 90 procent öronmärkta för grundskolan och gymnasieskolan.
Högst tio procent får gå till förskolan och fritidshemmen. Det innebär att om huvudmannen — kommunen eller friskoleföretaget — väljer det kan alla lönelyftspengar gå till grundskolan och gymnasieskolan.
Detta trots att till exempel förskollärarna är en mycket stor personalgrupp inom skolsystemet. I kommunerna finns det betydligt fler förskollärare (60.000) än gymnasielärare (25.000) och de är nästan lika många som grundskollärarna (68.000).
Lärarförbundets ordförande Johanna Jaara Åstrand kritiserar att regeringen begränsar och maximerar pengarna till förskolan och fritidshemmet.
— Det är mycket olyckligt och visar på en alldeles för snäv syn på kunskapsutveckling. Enligt forskningen har tidiga utbildningsinsatser jättestor betydelse för elevernas fortsatta kunskapsutveckling. Ska resultaten i skolan förbättras måste alla läraryrken bli mer attraktiva.
Högskoleminister Helene Hellmark Knutsson (S) försvarar regeringens prioriteringar:
— Ett viktigt syfte med reformen är att bidra till att komma till rätta med de sjunkande studieresultaten i grund- och gymnasieskolan. Vi har stora problem med fallande PISA-resultat och färre behöriga till gymnasiet. Därför är det rimligt att prioritera lärare i grund- och gymnasieskolan.
Varför öppnar ni en möjlighet för arbetsgivarna att helt strunta i att använda lönelyftpengarna i förskolan och på fritidshemmen?
— Regeringens utgångspunkt har hela tiden varit att prioritera lärare i grund- och gymnasieskolan. De är vår primära målgrupp, säger Helene Hellmark Knutsson.
Det är fortfarande oklart om regeringens förslag innebär att den som arbetar både i fritidshemmet och i skolan ska höra till 90-procentgruppen eller 10-procentgruppen, enligt Lärarförbundets utredare Johan Ernestam. Mer än hälften av alla som jobbar i fritidshem har en sådan kombinationstjänst.