Gärna en diskussion om slöjdämnet – men den måste bedrivas på saklig grund, skriver Ulf Dalnäs och Peter Hasselskog på HDK.
Vi på HDK, Högskolan för design och konsthantverk, välkomnar en diskussion om slöjdämnets relevans i vårt samhälle. Men det som har kännetecknat diskussionen är allmänt tyckande, ofta baserat på egna erfarenheter som ligger två eller tre läroplaner tillbaka i tiden. Det är även olyckligt att slöjdundervisningen ofta diskuteras utifrån vad eleverna gör, och inte utifrån vad de lär sig.
I nu gällande läroplan innefattar slöjdämnet fyra kunskapsområden: slöjdens material, redskap och hantverkstekniker; slöjdens arbetsprocesser; slöjdens estetiska och kulturella uttrycksformer samt slöjden i samhället.
Skolverkets utvärdering av ämnet 2015 säger: »Eleverna formger och konstruerar i slöjden, och de utnyttjar — och utvecklar — egna referensramar för estetik, design och formspråk. /…/ Detta processorienterade arbetssätt som kännetecknar slöjdundervisningen hänger nära samman med det som innefattas i entreprenöriell kompetens: initiativförmåga, problemlösning, kreativitet, att våga prova, överväga risker och se möjligheter.«
Den entreprenöriella kompetensen och förmågan att formge bör ses som nyckelkompetenser för livslångt lärande. Oavsett om man ska arbeta med programmering, initiera sociala projekt, försörja sig som hantverkare eller vill bidra till ett hållbart samhälle är dessa egenskaper och förmågor viktiga.
Det känns också viktigt att från Skolverkets utvärdering lyfta fram att en majoritet av eleverna i den svenska grundskolan instämmer i att deras självförtroende blir bättre när de lyckas i slöjd.
Söktrycket till lärarutbildning i slöjd är bra och det är glädjande att mer än 200 redan utbildade lärare i andra ämnen sedan 2011 valt att via Lärarlyftet utöka sin behörighet till att också gälla slöjdämnet. Det är inte bara skolans populäraste ämne enligt eleverna, det lockar också lärare från andra ämnen!
Att slöjdämnets mål och innehåll är dåligt kända är något vi som representerar lärarutbildning och forskning, men också den svenska slöjdlärarkåren, är självkritiska till. Det är vår uppgift att se till att såväl elever och föräldrar, som utbildningspolitiker och andra »tyckare« kan debattera skolan och slöjdämnet på sakliga grunder.