Förskolebarns kreativa förmåga utvecklas med appar.
Barn i förskolan använder digitala lärplattor som ett verktyg för eget skapande där de kombinerar bild, ljud och text. Det framgår av ett flerårigt forskningsprojekt inom Uppsala kommun.
— Barnen blir producenter snarare än konsumenter och använder gärna apparna på andra sätt än vad förskollärarna tänkt från början, säger projektets vetenskapliga ledare Susanne Kjällander, universitetslektor vid Stockholms universitets barn- och ungdomsvetenskapliga institution.
Forskarna har följt barn och förskollärare på fyra förskolor i Uppsala. Det blev snart tydligt att lärplattorna användes på ett genomtänkt sätt i verksamheten.
— Det var mycket tack vare förskollärarnas inställning. De såg aktivt till att plattorna inte blev spelmaskiner och att inga barn satt ensamma med en platta, säger Susanne Kjällander.
Forskarna noterade att barnen kommunicerade mycket med varandra när de använde lärplattorna. Inte så mycket med prat utan mer genom att peka, gestikulera och knuffas.

Apparna utvecklade barnens förmåga att uttrycka sig multimodalt, alltså att medvetet kombinera ljud, färger, bilder och ord. De visade sig också vara bra verktyg i arbetet med modersmålsstöd. Däremot var barnen inte särskilt intresserade av att använda sig av bokstäver eller av att skriva.
— Jag trodde faktiskt att barnen skulle vara mer engagerade i skrivandet, säger Susanne Kjällander.
Flera förskollärare önskade att det fanns mer centrala direktiv och guider för lärplattor och appar. Oftast fick de prova sig fram för att hitta vilka appar som fungerade bra pedagogiskt.
Fortsatt analys får visa om det finns några negativa konsekvenser av lärplattor i förskolan. Ännu har inga sådana framkommit. Susanne Kjällander är mer orolig över hur de används i hemmet där barnen kan sitta i timmar för sig själva och spela. En förhoppning är att förskolorna kan inspirera hemmen.
— Ja, många föräldrar var till en början skeptiska till projektet men nu frågar de förskollärarna vilka appar barnen använder på förskolan, säger Susanne Kjällander.
Hon ser en möjlig risk i att ledningen i tider av besparingar ser apparna som en förevändning att inte behöva köpa annat material till förskolan. Resonemanget kan bli att med en bra gitarr-app behövs inga riktiga gitarrer.
— Men det blir inte samma sak att uppleva något genom en skärm. Lärplattorna är ett komplement till annat material men kan inte ersätta det.