Gymnasieminister Aida Hadzialic säger ja till digitaliserade och centralt rättade nationella prov i gymnasiet – två veckor innan en utredning i frågan presenteras.
Om drygt två veckor ska utredaren Tommy Lagergren presentera den statliga utredningen om nationella prov. Men redan i söndags klargjorde gymnasie-och kunskapslyftsministern Aida Hadzialic (S), i en artkel i Svenska Dagbladet, att hon vill ha centralt rättade och digitaliserade prov i gymnasiet. Hon förekom därmed utredningen.
Men enligt Lena Hallengren, Socialdemokraternas utbildningspolitiska talesperson, var S positiva redan när den statliga utredningen om nationella prov tillsattes. Och frågan ingick i betygsöverenskommelsen med Alliansen.
– Så vi är absolut för digitalisering och central rättning både i grundskolan och gymnasiet och ser fram emot utredarens förslag, säger hon.
S anser att det är mer rättssäkert och likvärdigt med en bedömning som görs av externa examinatorer. Det anses viktigt i ett skolsystem som bygger på skolval där betyg fått en allt större betydelse. Det handlar dels om konkurrensen mellan skolor om elever, dels om elevers möjligheter att ta sig vidare i skolsystemet.
Lena Hallengren lyfter även fram att en digitaliserad central rättning av proven minskar administrationen för de undervisande lärarna. De digitala proven kan också utformas på ett mer följsamt sätt så de identifierar elevernas styrkor och brister, säger hon.
Kritiken mot digitala prov har annars handlat om risken att få prov med bara flervalsfrågor istället för mer djuplodande kunskapsfrågor.
Förespråkare för digitala prov menar att Sverige hamnat på efterkälken i jämförelse med de nordiska länderna. I Norge har man redan haft digitaliserade nationella prov i åtta år. Och Danmark har också digitala prov. Finland har inga nationella prov men utvecklar nu digitala prov för gymnasieexamen.
– I dag har vi ett otroligt otympligt och misslyckat system med våra nationella prov så mycket värre kan det inte bli. Det är som om ingen vågat fatta ett beslut. Inget prov kommer att bli hundraprocentigt från början. Det viktiga är att man sätter igång, säger Magnus Haake, forskare i kognitionsvetenskap vid Lunds universitet.
Föreläsaren och författaren Stig Roland Rask håller med. Han har tidigare varit lärare i 20 år och arbetat för KK-stiftelsen med bland annat med den digitala utvecklingen av skolan. Han konstaterar att det redan i dag finns en mängd företag som arbetar med digitala prov i Sverige. Det finns också världsledande företag inom spelutveckling som skulle kunna arbeta samman med pedagoger och forskare för att ta fram prov.
– Sverige är ett it-land där alla möjligheter finns att verkligen utveckla ett bra nationellt prov, säger han.
Lenita Jällhage