Det är en myt att lärare lämnar yrket i högre grad än andra grupper. Att byta jobb är betydligt vanligare bland civilingenjörer och ekonomer, visar nya siffror.
Under 2011-2013 var det i snitt 4,7 procent av grundskole- och gymnasielärarna som varje år lämnade sitt yrke. Bland civilingenjörerna, ekonomerna och juristerna i offentlig sektor var det ungefär dubbelt så vanligt att byta yrke (11,2 respektive 9,2 och 8,2 procent). Även bland socialsekreterarna var avhopp vanligare (5,5 procent) än bland lärarna.
Det visar Arbetsmarknadsekonomiska rådets rapport »Dags för större lönespridning?«, där lönerna och rörligheten i det som definieras som ett antal bristyrken jämförs.
Det enda av de jämförda bristyrken där avhopparna är färre än bland lärarna är bland sjuksköterskorna, där bara 1,8 procent per år bytte yrke.
— Vi kan inte se att lärarna är mer benägna att lämna sitt yrke, vilket ofta hävdas i den allmänna debatten, säger Per Skedinger, professor i nationalekonomi och vice ordförande i Arbetsmarknadsekonomiska rådet.
Agneta Jöhnk, chef för arbetsgivaravdelningen på Sveriges Kommuner och Landsting, säger sig inte vara jätteförvånad över siffrorna.
— Väljer du att bli lärare brinner du ju ofta för mötet med eleven. Vi vet att många lärare inte bara blir kvar i yrket, utan också på sin skola.
Lärarförbundets ordförande Johanna Jaara Åstrand – är det en myt att många lärare lämnar yrket?
— Nej, vår undersökning från 2013 visar att 38 000 lärare har lämnat yrket för andra jobb. Det är för mycket. Vi vet också att många lärare skulle ha velat vara kvar om de hade värderats tillräckligt och haft förutsättningar att göra ett bra jobb.
Men enligt de här siffrorna verkar väl utflödet från läraryrket inte vara något avgörande problem?
— Det stora problemet är att inflödet till läraryrket är för litet, inte minst med tanke på stora pensionsavgångar de närmaste åren och att alltfler flyktingar har kommit till Sverige. Vi måste få fler unga att vilja bli lärare och locka fler från andra professioner, samtidigt som så många lärare som möjligt behöver stanna kvar i yrket.
Enligt regeringens senaste prognos från i januari behövs det 90 000 nya heltidstjänster som lärare fram till 2019.
Per Skedingers rapport visar också att antalet lärare som har valt att lämna sitt yrke har ökat under det senaste decenniet, från 3,5 procent årligen 2005—2007 till 4,7 procent 2011—2013.
Han påpekar att det kan finnas helt naturliga orsaker till att någon vill byta arbete, till exempel om en lärare blir rektor eller inser att yrkesvalet var felaktigt. Mer problematiskt är det om bytet görs av någon som är lämplig för yrket, men av missnöje med till exempel lönen eller arbetsbelastningen byter yrkesbana.
Det finns flera intressanta siffror i rapporten, som bygger på data från SCB (Statistiska Centralbyrån):
- Det är vanligare att grundskole- och gymnasielärare byter yrke än att förskollärare gör det.
- I privat sektor är det nästan dubbelt så många lärare som lämnar yrket än i offentlig sektor.