Anna Henriksson
Hon har jobbat som lärare i nästan 20 år. Och har inga planer på att sluta.
— Nej, jag trivs jättebra och tycker verkligen att det är roligt att gå till jobbet varje dag. Det känns som att jag har ett väldigt meningsfullt arbete, en uppgift att fylla.
Mellanstadieläraren Anna Henriksson är 50 år, gift, har tre barn och bor en dryg kilometer från Frödingskolan i utkanten av Karlstad. De flesta elever på skolan har ett annat modersmål än svenska och betygssnittet ligger under övriga riket.
— Jag är en människa som trivs med utmaningar och när det händer grejer. Det passar kanske inte alla. Men mig triggar det.
Det här läsåret har blivit något av nystart på skolan, tack vare legitimationsreformen. Mellanstadielärarna har delat upp klasserna i ämnesundervisningsgrupper och Anna Henriksson får nu fokusera på sina ämnen matematik och NO.
— Det blir bättre kvalitet när man kan fördjupa sig i sitt ämne, än när man ska undervisa i tio ämnen och ge omdömen i samtliga.
Precis som många andra har Anna Henriksson understundom sina tvivel kring yrkesvalet.
— Det jobbigaste är när jag ser en elev som inte får tillräckligt stöd. Det sliter. Särskilt om man har en idé om vad som borde göras.
Hon har förståelse för de lärare som lämnar yrket eller grubblar över en sådan utväg.
— Att vara lärare är ett stort ansvar, ofta stressigt och så finns den här känslan av att inte räcka till.
Har du själv funderat på att sluta som lärare någon gång?
— Ja, för några år sedan var det lite extra tufft på jobbet. Då kikade jag faktiskt runt på några jobb i andra branscher.
Men Anna Henriksson blev kvar i skolan och som lärare. Och det är hon tacksam för.
— Jag är glad att jag har ett fantastiskt givande arbete. Det är en så stor del av livet.
Alexander Gaute
Alexander Gaute, 25 år, hann inte ens jobba ett år som lärare. Sedan tre veckor är han nybakad soldat i försvarsmakten.
— Ska jag pröva något annat i livet ska jag göra det nu när jag fortfarande är ung.
I somras var han färdigutbildad gymnasielärare i religion och historia vid Karlstads universitet. I höstas fick han jobb som SO-lärare på Vallaskolan i Sollefteå. En fast anställning med hyfsade villkor och ett genomtänkt välkomnande.
— Jag trivdes, men övermannades snabbt av väldigt många arbetsuppgifter. Och man ska ju inte bara vara lärare, utan också polis, socialsekreterare och förälder.
Knäckte arbetssituationen dig?
— Nej, det var nog ungefär som väntat. Men jag kände mig inte helt säker på om det var det här jag ville syssla med just nu.
Han har under flera år varit deltidssoldat och fick häromveckan en tjänst som underrättelseassistent på K3 i Karlsborg.
— En fördel med det jobbet är att man vet vad som förväntas av en. Arbetstiderna är fasta, arbetsuppgifterna tydliga och ledarskapet tydligt.
Men Alexander Gaute har inte gett upp tankarna på läraryrket.
— Absolut inte, jag är inställd på att återvända någon gång. Men nu vill jag göra något annat. Och få lite mer erfarenheter i bagaget.