Prov som rättas centralt, information till föräldrar om skolors förädlingsvärde och oannonserade inspektioner. Det skulle förbättra elevernas kunskapsresultat, enligt en ny rapport. – Det svenska systemet där lärarna rättar och sätter betyg på sina egna elever uppmuntrar till korruption, säger Gabriel Heller Sahlgren, en av författarna.
Rapporten heter ”Information– ett verktyg för ett bättre skolsystem” och presenterades vid SNS (Studieförbundet näringsliv och samhälle) skolpolitiska konferens på måndagen.
Rapportförfattarna – nationalekonomerna Henrik Jordahl och Gabriel Heller Sahlgren – anser att bättre informationssystem skulle få fler elever att välja bort dåliga skolor och sporra lågpresterande skolor att förbättras.
De har fyra förslag:
- Ett centraliserat betygssystem där betygen förankras i centralt rättade prov eller examensskrivningar.
- Diagnostiska prov från första klass med relativ rättning, det vill säga där elever jämförs med varandra.
- Information till elever och föräldrar om skolors förädlingsvärden, det vill säga hur mycket skolan förbättrar elevernas kunskaper. Förädlingsvärdet ska baseras på de nya rättvisande betygen och/eller diagnostiska proven.
- Oannonserade besök från Skolinspektionen som ska fokusera på skolans kunskapsmässiga kvalitet.
– Tillsynen måste vara oannonserad för att skolorna inte ska ägna sig åt window dressing. I England får de veta 24 timmar i förväg, det är för länge tycker jag, säger Gabriel Heller Sahlgren.
Enligt rapportförfattarna är deras förslag billigare kvalitetshöjare än minskade klasstorlekar och fler lärare.
Men alla är inte övertygade om att mer information är rätt väg.
– Det ska också finnas plats på de bra skolorna. Och det är inte säkert att kvaliteten bibehålls om fler kommer dit, säger Eva Mörk, professor i nationalekonomi och ordförande i SNS vetenskapliga råd.
Idén bygger dessutom på att information förändrar beteenden. Det finns det inte stöd för i forskningen, enligt Lena Adamson, chef för Skolforskningsinstitutet.
– Skolvalet är bara fritt för vissa delar av befolkningen. I de delar där det är bekymmer med kunskaperna blir det inte fler val bara för att informationen ökar, säger hon.
Syftet med SNS tvådagarskonferens, som fortsätter på tisdagen, är att diskutera hur och när det gick fel i svensk skola och vad som krävs för att kunskapsresultaten ska bli bättre.
Karin Lindgren