Rotting ger lugn i förskolan

Numera låter det mycket mindre när traven av byggklossar rasar i golvet på förskoleavdelningen Fröet. Träklossarna är utbytta mot skumgummi.

— Vi hör bara hur barnen skrattar, säger barnskötaren Raisa Oscarsson.

Ljudnivån har minskat betydligt sedan förskolan Mariehem i Umeå deltog i ett forskningsprojekt om buller. Personalen visste att förskolor hör till de ljudstarkaste arbetsplatserna, men hade inte tänkt så mycket på att volymen var möjlig att skruva ner.

— Barn är barn. Vi kan ju inte be dem vara tysta. Men nu har vi fått mer hum om vilka leksaker som låter mindre, säger Raisa Oscarsson.

När banen lekte med träklossarna genererade det cirka 108 decibel (dbC) enligt den skala som mäter impulsbuller. Gränsvärdet inom arbetslivet är 135. När trä­klossarna ersattes av mjuka klossar av skumgummi minskade decibeltalet till 86.

Bullerforskare vid Umeå universitet studerade 15 förskolor i staden och bad personalen skriva ner de leksaker som de tyckte lät mest. På listorna hamnade många kända bullerskapare som kaplastavar, bilar och byggklossar i trä.

Men där fanns också sådana som forskarna inte hade väntat sig, som dockvagnar, spel och maskeradkläder. I de fallen påverkas buller­nivån framför allt av på vilket sätt barnen använder lek­sakerna. Hur de plockar fram och lägger tillbaka sakerna i förvaringsutrymmena är en viktig del i pedagogiken, men bidrar till ljudvolymen.

De lådor där leksakerna förvaras är nästan alltid av plast. Efter buller­projektet är de på förskolorna i Umeå utbytta mot rotting­lådor med filt på insidan.

— Nu skramlar det inte alls lika mycket när barnen lägger ner leksakerna. Jag har jobbat inom barnomsorgen sedan 1992 och alltid mött plastlådor. Man blir hemmablind, säger Raisa Oscarsson.

Av de 45 olika produkter som förskolorna listade har de med forskarnas hjälp ­kunnat byta ut cirka 35 mot tystare ­alternativ. Ett exempel är porslinet i tyg, som barnen på Fröet numera leker med.

— Leken blir lite lugnare eftersom barnen inte behöver överrösta ljuden från tallrikar och bestick i plast som låter en hel del, både när de flyttas runt på bordet och ramlar i golvet.

Forskarna delade in de bullriga leksakerna i 15 kategorier. I samtliga upplevde personalen en förbättring efter att produkterna bytts ut.

— Vi har mer än ­halverat personalens upplevda ljud­störning. Extra intressant är att störningen fortsätter minska över tid. Efter elva veckor tyckte personalen att ljudmiljön hade blivit ännu bättre, säger Fredrik Sjödin, universitetslektor vid institutionen för psykologi, och den som leder projektet.

En utmaning i bytet av leksaker var att hitta alternativ som uppfyllde det pedagogiska syftet lika väl som den ljudstörande produkten.

— I två av 15 kategorier lyckades vi inte, men i det stora hela gick det mycket bra, säger Fredrik Sjödin.

Resultaten har ännu inte återrapporterats till förskolorna. Först väntar publicering av två rapporter i vetenskapliga tidskrifter.

— En viktig kunskap i detta projekt är också att den personal som upplever den största förbättringen är de mest stressade, säger Fredrik Sjödin.