Gör om betygssystemet, öppna upp lärarlegitimationen, begränsa vinstuttagen och lotta ut platserna på populära friskolor. Det är fyra av förslagen i slutrapporten från SNS Utbildningskommission. – Det är otroligt illa ställt med svensk skola, säger Sverker Sörlin, professor i miljöhistoria och en av tre professorer som skrivit rapporten.
Författarna till rapporten"Policyidéer för svensk skola" konstaterar att både kunskapsresultaten och likvärdigheten har försämrats. De analyserar i rapporten vad det beror på och föreslår en rad förändringar som de anser skulle förbättra läget i skolan.
Lärarna är den enskilt viktigaste faktorn, enligt professor Jan-Eric Gustafsson.
– Lärarkårens statustapp är en nationell olycka. Deras professionalitet, autonomi och frihet måste stärkas, säger han.
Vid konferensen där rapporten presenterades konstaterade flera att de många nyanlända barn och ungdomar som kommit till Sverige ställer stora krav på skolan inom områden där det sedan länge är problem. Det gäller inte minst lärarförsörjningen.
– I dagens läge, när behovet är så stort, skulle vi kunna transformera lärarlegitimationen till ett valideringsinstrument för att få in personer med annan bakgrund än lärarutbildning, säger Jan-Eric Gustafsson.
Ett annat förslag är att reformera betygssystemet, som skåpas ut i rapporten. Det är inte likvärdigt och det lägger för stor vikt vid betyget F och elevers svagheter, enligt Jonas Vlachos. Han tar som exempel att kriteriekombinationerna AACE och CCCE båda ska ge ett D i betyg.
– Det skapar stor osäkerhet hos eleven och är kontraproduktivt. På gymnasiet förstärks detta av kursbetygen inte tillåter någon progression. Du blir aldrig fri från ett gammalt betyg, säger Jonas Vlachos.
Istället för dagens hetsjakt på belägg på att kunskapskriterierna är uppfyllda borde lärarens professionella omdöme få sätta betygen – som ska hålla sig inom ramen för skolans genomsnittsbetyg på de nationella proven.
– Ungefär som i det gamla relativa betygssystemet, säger Jonas Vlachos.
Professorerna har radikala förslag när det gäller friskolor och skolval.
De vill ha kraftigt begränsade vinstuttag i kombination med lånemöjligheter för godkända utförare som behöver startkapital. För att garantera rättvis tillgång till friskolor bör platserna lottas ut om de inte räcker till. De kan även tänka sig olika kvotgrupper vid antagningen så att skolans socioekonomiska sammansättning inte skiljer sig för mycket från andra skolors.
Även till kommunala skolor lär det krävas någon form av platsfördelning utöver närhetsprincipen.
– Föräldrar vill segregera sig, det är en av de kraftigaste drivkrafterna som finns. Det går aldrig att komma tillrätta med detta fullt ut eftersom vi har en boendesegregation. Men det går ändå att göra mycket mer än i dag, säger Jonas Vlachos.
Karin Lindgren